Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det gick en stöt genom Sveriges
Vad de tänkte visste man, vad de skulle göra visste man ännu inte.
T^en 30 november är sedan gammalt en dyster dag i
J-’svenskarnas hävder. Det var den dagen kulan vid
Fredrikshald avslutade Karl XII :s hjältesaga och därmed
Sveriges stormaktstid.
Karolinminnet firades som vanligt under tysta och
enkla former även den 30 november 1939. Sveriges och
Stockholms intressen och uppmärksamhet var denna dag
vänt åt ett annat håll. Orosryktena från Finland hade
fyllt press och radio de senaste dagarna, men det var
ingen som trodde att det hela skulle mynna ut i ett krig.
Meddelandena om det ryska anfallet kom därför som
ett fruktansvärt blixtslag, det gick en stöt genom Sveriges
land och folk som ej förut på sekler, och den första
känslan var förlamande. Ingen ville tro på underrättelserna,
och till och med nere i tidningskvarteren, där
telegrammen forsade in från IJelsingfors och andra finska orter,
ställde man sig de första minuterna ytterst skeptisk.
Betecknande är sålunda att meddelandena om
ryssarnas bombardemang av Helsingfors kom till Stockholm till
privatpersoner, bland andra sådana som just vid det första
anfallet stodo i telefonförbindelse med den finska
huvudstaden. Den som skriver dessa rader, hade på
förmiddagen ett vanligt affärssamtal med en rikssvensk som
just befann sig på ett Helsingforshotell. Mitt under
samtalet hördes ett par våldsamma skrällar och vederbörande
i Helsingfors förklarade, att han skulle stänga ett fönster
därför att man tydligen höll på med bergsprängning i
närheten. Efter ytterligare någon halvminut hördes nya
deto-nationer och någon som ropade:
Ryssarna bomba!
Så bröts telefonsamtalet, och det var omöjligt att ånyo
uppnå förbindelse med den finska huvudstaden eller
Finland överhuvudtaget.
Någon stund därefter hade på en eller annan väg
bekräftelse kommit till stockholmstidningarna om att det
ofattbara hade inträffat, och efter ytterligare några
minuter samlades man ute på gatorna kring tidningarnas
extranummer och löpsedlar som lapidariskt berättade om det
ryska anfallet.
Jag har aldrig någon gång iakttagit en så
beklämmande tystnad ute på gatorna som när de svarta
löpsedlarna med de svarta nyheterna kommo. Folk verkade (
som förstenade, och det inträffade saker som gjorde att ‘
man hade litet svårt att föreställa sig att man befann
sig i det korrekt ordentliga Stockholm. En
spårvagns-förare stannade resolut sin vagn och gick av för att
hämta ett par extranummer. Chaufförerna togo endast
motvilligt emot beställningar på körning, och överallt sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>