Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur alla samhällslager
olidaritetskänslan med det tappert kämpande
broderfolket i öster fick många vackra uttryck på denna sidan
Bottenhavet. Känt och på många håll omvittnat är det
stöd Finland gavs genom oräkneliga flitiga händers arbete,
genom arbetarens och tjänstemannens samfällda offer av
tid och pengar för det, som blivit en hjärtesak.
Frågan är väl dock, om inte den djupaste
samhörighetskänslan kom till uttryck i den manifestation av
beredvilligt offer, som fick namnet Svenska Frivilligkåren. Här
möttes gammal och ung, chefen och hans arbetare,
skåning och norrbottning i ett gemensamt intresse: att sida vid
sida med finnarna stoppa den hotande invasionen från
öster.
Det skall naturligtvis ej förnekas, att det fanns
skiftande bevekelsegrunder. Det måste det helt enkelt göra,
då det gäller rekryteringen till en frivilligkår av denna
numerär. På grund av den redan förra året minskade
tillgången på arbete var det nog en och annan, som tog
värvning i Frivilligkåren hellre än att gå arbetslös hemma.
Andra åter — och deras antal var ej så ringa — tillhörde
det garde av äventyrslystna fribytare, som ej gärna missa
chansen att vara med i ett frihetskrig. Till denna kategori
hörde bl. a. den numera underofficer, som konstant rymt
från sitt regemente de sista 20 åren varje gång ett
frihetskrig utbrutit inom räckhåll och lika säkert, när kriget väl
var över, återvänt till sitt regemente. Många och kanske
mer ideellt betonade voro de, som fingo sitt elddop i
Spanien både på ”rätt” och ”fel” sida.
Ett ståtligt inslag i kåren utgjordes av de gamla
kämparna från 1918. Flera av dem voro mycket unga då och
kunde nu mitt uppe i sina bästa år visa rätta vägen för
sina yngre kamrater, även om inte namnen Tammerfors
och Uleåborg återfunnos på kartan över 1940 års
träff-ningsplatser.
Huvudmassan av kåren bestod dock av svenska män
och ynglingar, som lämnat sina trygga platser bakom
plogen, vid maskinen och på kontorsstolen för att gå in för
en uppgift, som blivit dem mera värd. De voro kanske ej
bland de första, som gingo ut, ty deras beslut att lämna
hemmet, maka och barn hade krävt ett moget
övervägande. Men att de blevo bland de främsta ute i eldlinjen,
därom kan man vara förvissad.
Tabellens siffror visa med önskvärd tydlighet
fördelningen på olika folkgrupper. Industri- och grovarbetare
äro i påtagbar majoritet, säkert inte minst beroende på
det fruktbärande samarbete, som etablerades mellan
Fin-landskommittén och Landsorganisationen, vilket samarbete
ju även hade till följd den civila arbetshjälp, som blev ett
stöd för Finland under krigets sista veckor och i
återuppbyggnadsarbetets svåra begynnelsestund.
Landtransport är en annan stor grupp och utgöres så gott som
uteslutande av chaufförer på den stora bilpark, som
rullade över gränsen. Hack i häl följa jordens och skogens
präktiga män, och i antal efter dem kommer yrkesmilitären.
Att de senare så mangrant slutit upp bör ju knappast
förvåna.
Anmälningarna strömmade friskt från hela det avlånga
Sverige. Frekvensen var givetvis ej lika överallt. Påfallande
var det resultat, som nåddes på orter, där frivilligbyråns
föreståndare på ett mera personligt sätt gick in för sin
sak. Där var det sällan någon kom upp på byrån bara
för att höra sig för. Han kom också i väg, ända till tåget
följd av föreståndarens vänliga omtanke och goda råd.
Mångt och mycket kunde anmälningskortens korta,
men innehållsrika uppgifter ha att berätta inte minst om
den blivande krigarens åsikt om sina speciella färdigheters
betydelse för erhållande av viss tjänst i kåren. Man minns
med glädje den cirkusartist, som framlade hela sin
meritlista i följande enda ord: Prickskytt. Säkert hade han
tjusats av de sagolika bedrifter, tidningarna hade att
förtälja om finnarna i den vägen och funnit, att där ute
måste hans plats vara. En annan och mera makaber
påminnelse om den hårda verkligheten fick man på det
kort, där en norrlänning framhöll som speciell färdighet
sitt civila yrke: Dödgrävare. Att kallelsen till Finland
verkligen kunde bli en samvetssak därom vittna dessa
rader på ett annat kort: Samvetsöm de 2 sista rep.-mötena.
Säkert fick kåren i denna yngling en god soldat och
vapenbröderna en trogen kamrat.
Personaluppgifter från Svenska Frivilligkåren.
Procentuell fördelning I procent av hela antalet. I procent av gruppen.
Jord- och skogsbruk.
Egna företagare —.3 2.4
Arbetare 11.7 97.6
Industri och hantverk. 12.0 100.0
Högre tjänst 12 52
Arbetare 21.5 94.8
Byggnads- och grovarbete. 22.7 100.0
Högre tjänst —.0 —.4
Arbetare 11.0 99.6
Sjöfart och fiske. 11.0 100.0
Befäl —.0 —.5
Manskap 2.6 99.5
Kontors- och affärsanställda. 2.6 100.0
Chefsställning —.4 4.7
Lägre tjänst 8.8 95.3
Landtransport. 92 100.0
Egna företagare —.0 —A
Arbetare 122 99.6
Civ. yrken, studerande. 122 100.0
Civ. yrken —.9 9.7
Studerande 8.0 90.3
Stud. vid Högskolor. 8.9 100.0
Utexaminerade —.5 19.8
Högsk. stud. 2.2 80.2
Yrkesmilitär. 2.7 100.0
Officerare 2.2 22.2
Underoff. och manskap 7.6 77.8
Stats- och stadsanställda. 9.8 100.0
Chefsställn. —2 9.6
Lägre tjänst 15 90.4
Präster, läkare, sjukvårdare. 1.7 100.0
Präster och läkare —2 24.3
Sjukvårdare —.7 75.7
övriga. —.9 100.0
Högre —.1 L4
Lägre 6.2 98.6
6.3 100.0
Totalt 100.0 100.0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
