Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetade för högtryck.
de under ryhmän lydande finska stridsgrupperna på
Pet-samofronten och vid Saija underställdes vissa finska
signalförbund. Mellan ryhmä-staben i trakten av Rovaniemi
och stridsgruppen S. F. K. upprätthöll kårsignalkompaniet
förbindelserna dels på permanenta nätet, dels med radio,
vilken sistnämnda förbindelse gick via en
genomgångs-station i trakten av Kemijärvi.
Då kårens verksamhet efter avlösningen av de finska
förbanden på Sallafronten blev av ställningskrigsnatur,
fingo trådförbindelserna även inom de lägsta förbanden
stor betydelse.
Sammanlagt sex fältväxlar betjänades helt eller delvis
av kompaniets personal. Då förbandet endast förfogade
över tre finsktalande tolkar, beredde språket till en
början stora svårigheter. På två av växlarna placerades två
finnar tillsammans med två svenskar. I början begrepo
de knappast ett ord av varandras språk, men snart hade
de lärt sig behärska det för en växeltelefonist
nödvändigaste ordförrådet, så att växeltjänsten kunde fungera
utan anmärkning. En av dessa växlar, som var inrymd i
en stuga vid stora vägen 35 km bakom fronten, fick den
sista tiden dagligen påhälsning av ett ensamt ryskt
jaktplan, som på låg höjd med sina kulsprutor besköt huset
och förbipasserande bilar. Planet gjorde sin uppvaktning
regelbundet på samma tid dag efter dag. Då pojkarna
slutligen klagade över att ryssen skjutit sönder skorstenen
så att de knappast kunde elda, tyckte jag att leken gått
för långt och anhöll att få en luftvärnskulspruta till
platsen. Tyvärr kom denna blott lagom för att giva fienden en
avskedssalut, då han den 13 mars på morgonen gjorde
sin sista visit.
Framme vid fronten voro trådsignalisterna i ständig
verksamhet dels vid trådstationer och växlar, dels för att
reparera det rikt utgrenade fältkabelnätet, som utsattes
för talrika avbrott. Under morgontimmarna den 13 mars
utfördes här under beskjutning av artilleri och flygare ett
utomordentligt gott arbete, varvid särskilt en grupp under
befäl av sergeanten Helge Björklund utmärkte sig.
Björklund dekorerades sedermera för sina insatser av
fältmarskalken med frihetsmedaljens 1. klass.
Radion kom med hänsyn till det stabila läget helt
naturligt att spela en underordnad roll. Sin största betydelse
fick den för fjärrförbindelserna såsom reserv för
permanenta nätet samt vid jägarförbandens företag bakom de
ryska linjerna. Vid det Grafströmska kompaniets strid
kunde gruppstaben hela tiden hållas orienterad genom den
kompaniet åtföljande radiotelefonistationen. Dennas
mottagare fungerade dessvärre icke vid tillfället, vilket vid
senare verkställd besiktning visade sig bero på att fukt
inträngt i apparaten och vållat överledning. De på pulkor
medförda jägarstationerna utsattes givetvis ofta för hårda
yttre påfrestningar. Då jägarkompaniet Wetterhall natten
12—13 mars var ute på ett motsvarande uppdrag,
fungerade radioförbindelsen hela tiden perfekt.
En radioverkstad med riklig utrustning av
reparations-och reservmateriel var upprättad vid kompaniets
förläggning i trakten av Kemijärvi. Samtliga fel, som uppstodo
på fältradiostationerna, kunde avhjälpas antingen av
förbandens egna radiomekaniker eller av verkstadens personal.
Många episoder från de svenska signalisternas liv i fält
och från det goda samarbetet med våra finska kolleger
skulle förtjäna att framdragas. Det skulle emellertid här
föra för långt. Må det som avslutning blott sägas, att vi
alla, som i olika befattningar hade att svara för
signaltjänsten under Svenska Frivilligkårens korta verksamhet
i Finland, alltid med tacksamhet och glädje skola minnas
denna tid med allt vad den givit oss av värdefulla
erfarenheter och oförlikneligt kamratskap.
Detta är en av flygets väl camouflerade markradiostationer.
Stationerna hade i allmänhet stor räckvidd.
I signalverkstaden där apparaterna för det fina och invecklade
förbindelsenätet iordningställdes.
Frivilligkårens radiostationer gjorde goda tjänster, då det gällde att
överbrygga de långa distanserna.
Männen vid Frivilligkårens signalförband hade en stor uppgift i
Nordfinlands Ödemarksbygder med dess glesa väg- och telefonnät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
