Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Adelsnäs, frälsesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A.
Adelsnäs, 2 m. frälsesäteri,
beläget i en naturskön trakt vid södra
stranden af Bysjön inom Åtvids s:n
af Bankekinds h:d. Egendomen är
hufvudgård till Baroniet Adelswärd
eller Adelswärdska fideikommisset.
Dess namn var fordom Näs. Den
äldste kände egaren är, den af
Konung Gustaf I år 1532 adlade
befallningsmannen på Kalmar och
sedermera på Stegeborg, Esbjörn
Thorkilsson, gemenligen kallad Esbjörn
skrifvare. Hans son, öfverstebefalln. å
Kronoberg Sven Esbjörnsson samt
sonsöner Esbjörn, Olof och Lindorm,
innehade sedermera egendomen.
Lindorm, som var ryttmästare, afled
och begrafdes år 1601 i Rewal,
hvarefter hans äldste son, major Sven
Lindormsson, som 1625 å ättens
vägnar introduc. å riddarhuset under
namnet Bock af Näs, skref sig till
denna egendom. Presid. Erik Geete,
som var gift med ofvannämnde
Esbjörn Svenssons dotter Märta, skref
sig äfven till Näs. När egendomen
kom ur ätten Bocks ego, är icke
bekant, men enligt äldre handlingar
innehades densamme i början af
1600-talet af befallningsmannen på
Westerås slott, Johan Person Hane, som
dog 1623, samt är begrafven i
Åtvids kyrka. Sednare donerades Näs
sätesgård med frälse till
landshöfding Nils Assersson Mannersköld
(† 1655), samt egdes derefter af
sonen, ryttmästaren Gust. Mauritz M.,
år 1675 dödad af kaptenen,
sedermera generalen i Sachsen, Erik v.
Rosen. Sistnämnde Mannersköld var
föröfrigt en "orolig och bullersam"
man, som bland andra upptåg, han
hade för sig, äfven på en höjd vid
Näs, uppkastade en förskansning,
hvarifrån han med skarpladdade
kanoner besköt prestgården, för att
oroa sin ovän, kyrkoherden Lars
Hirenius. Understundom brukade
han äfven rida förbi prestgården på
hummelstänger, med hvilka han då
slog sönder fönsterrutorna.
År 1683 reducerades emellertid
egendomen, men utbyttes följande
år mot köpegods af ryttm.
Mannerskölds arfvingar. Genom nämnde
ryttmästares enka, Adriana de
Besche, innehades egendomen
sedermera af hennes andre man,
ryttmästaren Otto Reinh. Bock, († 1704).
Vid hennes död 1715 ärfdes Näs af
hennes dotter Anna Eva
Mannnersköld, gift med öfversten Frans Ev.
Fock. Då hon dog barnlös såsom
den enda qvarlefvande af sin ätt,
testamenterade hon Näs till kapt., sed.
riksrådet grefve Fr. Ulr. v. Rosen,
hvilken år 1771 öfverlät såväl denna
egendom som ock andra hemman
till Åtvids kopparverksbolag, hvars
intressenter sedermera öfverlät
eganderätten till krigsrådet och
landshöfdingen frih. Joh. Adelswärd.
Genom en af nämnde friherre och hans
maka, Katarina Funck upprättad
testamentarisk disposition af den 20
decemb. 1781 stiftades Adelsnäs med
underlydande till fideikommiss, under
namn af Baroniet Adelswärd, det
enda baroni i Sverige. Kongl. Maj:ts
stadfästelse härpå erhölls d. 9 maj
1783, då egendomen äfven erhöll sitt
nuvarande namn. Efter en outtröttlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0011.html
