- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
27

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berga, Stora, egendom - Berga i Mjölby s:n, se Solberga - Bergslags kontrakt - Bergsäter, frälsesäteri - Bersbo, koppargrufvor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Berga.

Bersbo.

27

arrende af possessionaten Thure
Lybeck.

Hufvudbyggnaden är belägen vid
Össby, samt består af ett med
vackra planteringar omgifvet reveteradt
tvåvåningshus. Nyanlagd köks- och
fruktträdgård finnes. En större
ladugård, rymmande 173 kreatur,
förutom rum till kalfvar m. m., är för
hela egendomen uppförd åren 1864
—65. — Egendomen består af Berga
41/., m., Hallstorp 1 m., Skyllinge
2 m. och Össby 3 mantal, allt frälse.
— Årliga utsädet för hela
egendomen är 216 tunnor spanmål, hvaraf
i medeltal skördas 6:te kornet.
Me-delafkastningen af hö är omkring
1,000 lass; föröfrigt tillräckligt
mulbete och skog. Till gården hör 17
torp. — Egovidden är 2,547
tunnland, hvaraf 637 tunnl. åker, 1,900
tunnl. skog samt 10 tunnl. äng.

Berga i Mjölby s:n af Wifolka
h:d, se Solberga.

Bergslags kontrakt eller prosteri
innefattar följande pastorat: Risinge,
Wånga, Hällestad, Skedevi, Regna,
Tjellmo och Grodegård.

Bergsäter, fräisesäteri i Motala
s:n af Aska h:d. Bergsäter
innehavdes på 1600-talet genom arrende af
bonden Jöns Håkanson. Dennes son,
tog vid sin prestvigning, hvilken
skedde kort efter, sedan han slutat
sina studier vid gymnasium, efter
sitt fädernehem namnet Berzelius.
Från dem härstamma i rakt
nedstigande led kemisten, frih. Jöns
Jakob Berzelius. Denna egendom har
alltså gifvit anledning till namnet
åt en af vårt lands mest frejdade
män. — År 1622 donerades
egendomen till öfversten Mårten
Hemmingsson Lindeberg († 1622).
Tillhörde derefter som säteri hans
söner, öfverstarne Gustaf och
Hiero-nymus Lindeberg, hvarefter gården
reducerades men utbyttes af fru
Ingrid Lindeberg f. Appelbom. Under
1700-talet tillhörde egendomen först
generalmajoren Kl. Gustaf von
Dell-vig men kom sedermera genom hans

hustru Katrina Kugelhjelm till
hennes andra man, öfverstelöjtn.
Nathanael Gylleram († 1746) samt
vidare till sonen, major Karl Fredrik
G. Egdes omkring 1820 af frih.
G. M. Fleetwood, derefter af
löjtnant Johansson samt sedermera och
till 1854 af A. P. Andersson, från
hvilket år och till 1868 C. G.
Nilsson var egare. År 1869 öfvergick
Bergsäter genom köp till nuvarande
egaren, orgelnisten C. G. Sundblad.
Nämde köp föranledde en ganska
märklig rättegång, för hvilken i
korthet redogöres i justitierådet K.
Nau-manns tidskrift för lagstiftning, m.
m. år 1870.

Mangården, som är belägen på
vestra sidan af Göta kanal samt på
obetydligt afstånd från Motala
mekaniska verkstad och dess
jernvägs-station, består af ett äldre
reveteradt envåningshus med frontoner,
samt af tvenne flyglar. Den är
omgifven af en mindre trädgård. —
Egendomen består af 1 mantal
samt en större utjord, tillköpt år
1870. Ego vidden är omkring 600
tunnland, hvaraf 120 tnl. åker,
oberäknadt en bränntorfsmosse, 200 tnl.
äng och 280 tnl. skog och
betesmark, den sednare rikt beväxt med
löfskog. — Till egendomen hör
bränneri samt husbehofsqvarn, drifven
af en mindre bäck. Vid Borenshult
går i dagen en kalkformation, som
likväl ännu icke blifvit bearbetad.
— Afståndet till Motala, der
sockenkyrkan är belägen, är 0,3 mil.

Bersbo koppargrufvor, belägna i
Wärna s:n af Bankekinds h:d på
egorna till 1/1 m. Bersbo, förlänadt
med säterifrihet. Dessa grufvor
sägas, liksom Åtvidabergs, vara
bearbetade redan på 1200-talet. Med
säkerhet vet man likväl icke, att de
finnas omtalade förrän 1655. I
slutet af 1750-talet inmutades grufvorna
af fänrik Dav. Hallonqvist, och år
1761 upptogs Katrinebergs
malmfält, bestående af rödkornig granit.
Man fann då spår der efter före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free