Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjälbo socken - Bjälbo jarlasäte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjälbo socken.
Bjälbo jarlasäte. 31
]öfrigt finnes här en dopfunt från
I katolska tiden, hvilken är
synner-Jig väl arbetad i renaissansstil.
[Tvenne runstenar finnas inom
sock-l nen, den ena i sakristieväggen och
Iden andra på kyrkogården. Denne
■sednare blef 1850 funnen i grunden
■till gamla sockenstugan.
Kyrkan är belägen 0,5 mil från
■Skenninge och 3,5 från Linköping.
iGeneralvisitation förrättades sednast
■1870. Kyrko- och skolkassor
finnas till ett belopp af omkring 5,540
■kronor. — Kyrkogården har i äldre
■tider varit af ovanlig storlek. Den
■röll då i längd 606 och i bredd
■210 fot. Sedan 1786 är dock
största delen norr om kyrkan
afhäg-nad samt begagnas sedan dess till
ling.
I Bland historiska minnen, som äro
Kö renade med Bjälbonamnet, är det
äldsta den strid, som här stått 1169
emellan konung Knut Eriksson och
de båda ättlingarne af Sverkerska
huset, konungarne Kol och Burislef.
Det var den sista striden af ett
»erårigt krig. Striden gälde
Sveriges konungakrona, och dess öde
blef här äfven afgjordt. Kol och
Burislef, som hade sitt egentliga
anhang hos östgöterna, måste gifva
vika. De flyktade den förre till
’Norge, den sednare till Danmark,
och konung Knut blef ensam
herskare. I grannskapet af samt
sydvest om kyrkan äro några åkrar
Belägna, hvilka efter detta slag ännu
i dag kallas blod- eller rödåkrarne.
pär liksom vid de närbelägne byarne
•ßristtorp, Snoppetorp, Sjuntorp
®ch Öfvertorp skall det afgörande
slaget hafva stått. Man har här
äfven uppgräft ur jorden en mängd
förrostade svärdsklingor, sporrar och
»pjutdelar. Det säges, att de fyra
Byarne äfven skola fått sina namn
■fter slaget. Yid Bristtorp skall
ktriden brustit lös, vid Snoppetorp
tie slagne "snoppat" eller tagit till
flykten, vid Sjuntorp, som
dessförinnan hetat Swem eller Sem, 700
man stupat och vid Öfvertorp Kol
och Burislef blifvit fullkomligt
öf-vervunna. Enligt Palmskölds
anteckningar öfver Östergötland skola
1,000 man danskar, som deltagit
och stupat i striden, blifvit begrafne
norr om kyrkan. — Nära ett och
ett halft århundrade efter detta slag,
eller 1309 var det åter beredt till
strid här. Det var vid
brödraofri-den mellan konung Birger och
hertigarne Erik och Waldemar.
Rimkrönikan berättar derom, att
hertigarne hade lagt sig neder i Bjälbo
vid Swem by, der de skulle invänta
konungen och hans bundsförvandter.
Men det ville sig icke bättre, än
att herr Mattis, som förde baneret,
snafvade med sin häst öfver en sten,
så att banerstången gick sönder.
Detta ansågs som ett dåligt tecken,
och de både hertigarne lemnade
efter ömsesidig öfverenskommelse
striden samt begåfvo sig, Erik till
Kalmar och Waldemar till
Stockholm.
Socknens postadress: Skenninge.
Bjälbo jarlasäte, omtaladt
här-ofvan såsom den äldste jarlaborg
i Östergötland, förmodas hafva
legat sydvest om kyrkan på höjden
af den kulle, der man funnit
lemningar af grundvalar. Det finnes
nu mer intet öfrigt af denna borg,
som utan tvifvel fordomtima djerft
rest sina tinnar mot höjden. Och
icke ens sagan lemnar oss någon
ordentlig vägledning, hvaraf vi kunna
sluta oss till denna borgs
beskaffenhet. Att härstädes varit en
ansenlig mangård, kan man likväl
bland annat förstå deraf, att
hertigarne Erik och Waldemar här höllo
hof samt år 1306 anställde
bröllop för sina män. "Der woro fem
bröllop all i sönder," säger
rimkrönikan. Och från olika håll kallade
hertigarne sina män till sig för att
deltaga i festligheterna. Under dessa
bröllop var det, som den från dessa
tider bekanta s. k. Håtunaleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
