Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borg och Löts socken - Borggård, säteri och jernbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Bor g och Lots socken.
Borggård.
gra olyckor, som öfvergått
densamma. I kyrkan fanns Eldstjernska
grafven, hvilken ännu qvarstår i
säteriet Borgs park. Denna graf är
församlingen skyldig underhålla.
Frih. Brita Billingsköld f. Eldstjerna
skänkte nemligen år 1729 fördetta
ändamål till församlingen Ekenberg
j|| mantal i S:t Johannis socken,
som för närvarande är utarrenderadt
för 350 kronor.
Löts kyrka var under katolska
tiden invigd till alla helgons ära.
1 kyrkan fanns graf för ätten
Krusbjörn, hvars vapen äfvensom
Gyl-lenhornska fanns på denna kyrkas
predikstol.
Nuvarande kyrkans afstånd till
Norrköping är 0,4 samt till
Linköping 3,6 mil. Genera lvisitation
försiggick sednast 1869.
Kyrkokassorna, belöpa sig till öfver 10,000
kronor. Dessutom hithör Borgs f.
d. klockaregård, hvilken för
närvarande i arrende lemnar 431 kronor.
Donationer till församlingens
fattige äro gjorde af rådmannen
Lorens Nordstein, af sadelmakaren i
Stockholm Rydorff och från 1852
af majoren, friherre Johan Karl
Kuy-lenstjerna.
Af fornlemningar märkas inom
socknen en betydlig mängd af olika
beskaffenhet. Så finnes vid torpet
Wallén å Klinga egor en domaresten
6 fot lång och öfver 4 fot bred samt
2 fot tjock. — Vid Herrebro
märkes hällristningar, föreställande
sköldar, hjul, skepp m. m. Man har
härstädes fordom äfven funnit
värj-klingor, sporrar samt ovanligt
formade hästskor, hvilket allt torde
bevisa, att urtima härstädes stått
något fältslag. — På säteriet Borgs
egor kan man ännu i en äng
derstädes se lemningar af den skans,
som den ädle frihetskämpen
Engelbrekt Engelbrektsson här
uppförde, då han 1434 belägrade och
intog Ringstaholms slott. Omkring
år 1720 hittade man här en
kanonkula, efter Broocman "stor som ett
litet barnahufvud." — Midt för
Ringstaholm finnes ett berg, kalladt
kurberget, efter en der i äldre tider
stående vaktkur. — I Resebro mosse,
hvilken utan tvifvel fordom varit
sjö, finnes på en holme, kallad öna
grundvalar efter en större oval
stenbyggnad med tvenne cirkelformiga
flyglar. "Den myckenhet sten," säger
Widegren", som dels i mannaminne
derifrån blifvit hemtad och dels
ännu finnes qvar gifver tillkänna, att
byggnaden varit betydlig." — På
brudberget i Resebro äng har en
mur furdom afstängt den enda
tillgängliga sidan af berget. — På det
så kallade röfvareberget utvisa
lemningar att här, förr funnits en större
stenbyggnad, hvilken enligt
allmogens påstående skall hafva varit en
"röfvareborg". Ättehögar och
bautastenar finnas här äfven omnämda.
Då ryssarne år 1719 voro på väg
till Linköping för att der fortsätta
sina härjningar, kommo de icke
längre än till nyssnämde Herrebro,
beläget 0,5 mil från Norrköping.
Härifrån återvände de samt
afseglade samma dag sin väg. En
sägen berättar, att en gumma, vid
namn Brita Olsdotter, skulle skrämt
bort dem med en berättelse om
engelska flottans samt 20,000 man
svenska truppers ankomst.
Historieforskare berätta deremot, att den
oväntade syn af några hundra man
svenskt och polskt kavalleri, som
här voro samlade, orsakade deras
tillbakagående.
Socknens adress är Eksund.
Borggård, säteri och jernbruk i
Helleslad s:n af Fiusponga läns h:d.
År 1540 tillbytte sig Erik Jönsson
(Rosenstråle) Bolgårdh, som gården
då hette, af konung Gustaf I.
Derefter tillhörde egendomen hans
son, ryttmästaren Änders Eriksson
(† 1602), hvarefter densamma son
efter son tillhört fänriken Erik
Andersson Rosenstråle († 1643),
kor-netten Anders Rosenstråle, († 1673)
och kapten Erik Rosenstråle, som år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
