- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
49

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borggård, säteri och jernbruk - Borggården, kyrkoherdeboställe - Borghamn, kalkstensbrott med hamn - Borkhult, fideikommiss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1684 hitflyttade samt under sin tid
betydligt förstorade godset. År 1683
kallas gården gammalt säteri. Vid
kapten E. Rosenstråles död 1717
öfvergick egendomen till hans ende
son, ryttmästaren Erik Georg
(† 1741) samt derefter till assessoren
Erik Rosenstråle († 1778),
hvarefter mågen, öfverstlöjtn. Patrik
Jakob De Laval blef egare, måhända
tillsammans med någon af slägten
Lindsfelt. Tillhörde derefter
brukspatron Olof Burenstam († 1821) samt
såldes af hans son, generalmajoren
Fredrik Burenstam till brukspatron
i Petter Jansson († 1852), hvars son
brukspatron Oskar Jansson
sedermera blef egare. År 1867
försåldes egendomen af honom till
kapten Oskar Trädgårdh, hvilken för
närvarande är egare, sedan 1874
I tillsammans med sin son, löjtnanten
Adolf Trädgårdh.

Borggårds stångjernsbruk är
gammalt. År 1651 blef en ny
hammare uppbyggd, på samma ställe
i der en äldre förut stått.
Privileigium tilldelades bruket 1665. År
1664 förflyttades hit en masugn från
Sätra egor, hvilken 1715 blef
förflyttad till Österby. Bruket bestod
omkring 1760 af en hammare och
två härdar. Årliga tillverkningen
var på 1820-talet: 673 Skepp, och
11852: 1,3247½ Skepp. För
närvarande består bruket af 2 härdar, 2
räckhammare och 1 smälthammare
med en årlig tillverkning af
omkring 9,000 centner. Vid bruket
finnes qvarn af 5 par stenar med
grynverk, tegelbruk samt flerbladig
såg och cirkulärsåg.

Egendomen är belägen vid
Stortrons utlopp. Hufvudbyggningen
vid säteriet består af ett tvåvånings
trähus samt omgifves af trädgård.
I sambruk skötas: Borggård ½ m.
frälse säteri, Emmetorp ½, Sätra
1/4 och Skräddaretorp 1/2 mantal
[frälse. Underlydande äro Sätra 1/4
m. skatte och flere andélar i södra
f. d. allmänningen samt Onsorgs f.
d. allmänning i Wånga socken.
Egovidden är omkring 4,000
tunnland. Pålsboda—Finspongs jernväg
med bispår till bruket går genom
trädgården. — Afstånd till kyrkan
är 0,4 till Hellestads jernvägsstation
0,2 samt till Linköping och
Norrköping 4,3 mil.

Borggården, 1 m. krono
kyrkoherdeboställe i Askeby s:n. Tillika
med en utjord, Lilla Greby 1/2 m.,
som nu mera är sammanhängande
med boställets egor, skänktes detta
hemman till prestgård år 1581 af
konung Johan III.

Boningshuset, som är nybygdt,
är omgifvet af en till större delen
nyanlagd trädgård. Årliga utsädet
är 32 tunnor. Bostället är beläget
alldeles invid kyrkan.

Borghamn vid Omberg i Roxlösa
s:n af Dals h:d. Är kalkstensbrott
med hamn, tillhörigt kronan samt
har redan från uråldriga tider
blifvit bearbetadt. Hamnen är
uppbyggd af Göta kanalbolag. År 1687
finnes det upptaget under
Wäfversunda socken såsom "Åhmbergs
stenbrott på Westerlösa egor och
kalkugn, der årligen brännas 80 tunnor
kalk." Borghamn har lemnat sten
till Alvastra och Wadstena kloster,
Wadstena slott m. fl. äldre
byggnader. I sednare tider har här
brutits sten till Göta kanal, Karlsborgs
fästning, Nationalmuseum i
Stockholm, m. m. Af stenen bearbetas
dessutom grafvårdar, bordskifvor med
flera dylika artiklar. — Omkring
100 man af krono och arbetskåren
äro här för statens räkning
sysselsatta med stenhuggning.

Borkhult, fideikommiss i
Yxne-rums s:n af Skärkinds h:d.
Borkhult med större delen af
underlydande gårdar inköptes år 1629 af
Johan Kasimir, phalzgrefve af
Zweibrücken och hertig af Stegeborgs
län. Efter hans död 1652 samt ännu
på 1680-talet tillhörde Borkhult hans
son, hertig Adolf Johan.
Innehades derefter genom förpantning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free