Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxholms jernbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Boxholms jernbruk.
Boxholms jernbruk.
i Huru ström i Åsbo s:n, samt
dertill den 31 maj 1754 erhållit
bergskollegii tillstånd att få inrätta
klippsax och skärverk anlades här tvenne
hammarsmedjor år 1754. Dessa
erhöllo, den förre namn af Gabriels
och den senare namn af Beatas
hammare efter hans och hans makas
dopnamn. Ytterligare privilegium
utfärdades för bruket åren 1761,
1774, 1779, 1780, 1782, 1783 och
1804. Hofmarskalken, frih. Adolf
Rudbeck utvidgade sålunda
bruksrörelsen, hvilken derefter uppdrefs
af brukspatron Karl Daniel Burén,
ehuru flere verk under konung
Gustaf IV Adolfs regeringsår måste
nedläggas till följd af mindre goda
konjunkturer. År 1810 voro
följande verk i arbete: 2
stångjerns-hamrar, 2 ämneshamrar, 1
råstålshammare, 1 valls- och skärverk,
14 spik-, knip-, stål-, sänk- och
djuphamrar, 2 plåt- och
bleckham-rar samt 1 garfstålshammare, 2
brännstålsugnar, 1 trådrageri, 1
sågbladsinrättning, jemte finare och
polerade smiden, 1 masugn, 1
mjöl-qvarn med 6 par stenar, 1 sågverk,
1 tegelbruk och 1 kalkugn. Smidet
var då 2,620 skeppund, hvaraf 870
stångjerns-, 1,300 ämnes- och 450
råstålssmide. — På 1850-talet fanns
här 3 stångjernshamrar med 5
härdar, 3 knip- och 8 spikhamrar,
stålugn m. m. Årliga tillverkningen
var då omkring 3,500 à 4,000
skeppund stångjern med köpetackjern
samt stål-, spik- och
manufaktur-smiden. — År 1872 fanns här 2
smedjor, med 5 lancashirehärdar och
6 stångjernshamrar, 1 valsverk för
plåt och stångjern med s. k.
Lundinska vällugnar, 1 spiksmedja med
10 hamrar, 1 manufaktur smed ja med
mekanisk verkstad, 1 stålugn, 2
klippspiksfabriker med tillsammans
30 maskiner samt tegelbruk, qvarn,
sågar, ölbryggeri m. m. För
närvarande uppgifves här följande verk
och inrättningar: en masugn för
100,000 centners årlig tackjernstill-
verkning, 2 smältsmedjor med 5
lancashirehärdar, 3 smälthamrar, 1
valsverk för tillverkning af
stångband- och rundjern samt jernplåt,
tvenne klippspiksfabriker med
tillsammans 25 spikmaskiner, en
manufaktursmedja med mekanisk
verkstad, tvenne sågverk, qvarn m. m.
Här finnes arbetarebostäder för
omkring 500 personer.
Arbetspersonalen stiger äfven till omkring denna
summa, om deruti inberäknas de,
som äro sysselsatte i skogarne med
kolningsafverkning m. ni.
Med kännedom om att
ofvannämde brukspatron Karl Daniel Burén
en tid arrenderade detta bruk för
endast 5,000 kronor årligen, kan
man lätt förstå, huru detsamma
sedermera blifvit uppdrifvet. På
1860-talet var tillverkningsvärdet
omkring 3 é. 400,000 kronor men
torde nu uppgå till fyra gånger
denna summa.
Landtegendomen, som utgöres af
146/g mantal i Ekeby och Åsbo
socknar, 2 mantal i Torpa socken och
l’/4 mantal i Malexander,
förutom frälseräntan af 1’/, m., har en
egovidd af 5,000 tunnland åker och
äng samt 15,000 tunnland skog. En
mindre del deraf är under eget bruk,
det öfriga innehafves af bönder och
torpare, som skatta med kol, arbete
m. m. Vattenkraften beräknas till
1,400 hästkrafter och kolskogen att
årligen kunna lemna 7,500 läster.
Svartån, som ur Sommen faller ut
i Roxen, sänker sig här vid bruket
genom flere fall omkring 90 fot på
1,000 famnar.
Brukets egare hafva allt sedan
dess grundläggning och ända till
sed-I nare tider haft samma egare som
Boxholms säteri, utom en tid från
1816 då Karl Daniel Buréns äldste
son, brukspatron Peter Karl af
Burén innehade bruket. År 1862
öfverläts det emellertid af
brukspatron Didrik Pontus af Burén till hans
barn. Tre år sednare blef äldste
sonen, brukspatron Karl Pontus Bu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
