- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
53

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxholms jernbruk - Boxholms jernvägsstation - Boxholms säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Boxholms säteri.

Boxholms säteri. 53

rén ensam egare, och år 1872
försålde han det till ett bolag, hvars
störste aktieegare han likväl sjelf
är, för 1,500,000 kronor. Det nya
bolaget arbetar alltjemt på brukets
förbättrande och utvidgande.

Boxholms jernvägsstation är
belägen nära Svartån, straxt ofvanför
Boxholms bruk. Afståndet till
Linköping är 4,6 mil och till de
närmaste jernvägsstationerna Sommen
0,7 mil samt Stråisnäs 0,6 mil.

Boxholms säteri, som
ursprungligen efter egarne hetat Flemminge,
är beläget i Ekeby s:n af Göstrings
h:d. Förste med säkerhet kände
egaren är på 1500-talet riksrådet
och lagmannen, frih. Jöran
Holgersson Gera († 1588), som egde halfva
Flemminge. Derefter kom denna
del af egendomen till Bengta
Holgersdotter Gera, som var gift med
ståthållaren på Refle slott, frih. Erik
Oxenstjerna († 1594). Deras son,
[riksrådet, frih. Karl Oxenstjerna
ärfde den derefter. Han gaf före
[sin död 1629 sin andel i Flemminge
i till riksrådet Lindorm Ribbing (†
jpL627). En fjerdedel af gården
tillhörde den af konung Johan III ] 576
adlade Bengt Duse till Åkershult
samt ärfdes derefter af hans barn
[Bengt Duse till Källvi och Cecilia,
igift med Udde Andersson Grijs till
[Karleby samt Bengta, gift med
majoren Nils Jönsson Rosenquist till
’Åkershult († 1646), hvilken år 1628
iför 70 mark svenskt gångbart mynt
[försålde sin andel i Flemma till
nyss-[nämde riksrådet Lindorm Ribbings
[enka Märta Bonde. En del af
godiset donerades år 1594 af konung
^Sigismund till ståthållaren öfver
[Wadstena slott och län, riksrådet,
Jfrih. Arvid Gustafsson Stenbock,
så-Isom tillhörande hans friherreskap.
|Han började här bygga en
sätes-igård, hvilken han efter sitt namn
kallade Bocksholm eller Boxholm,
såsom det redan på 1600-talet skrefs.
iHan tyckes dock icke hafva hunnit
mer än att på detta sätt ordna sä-

teriet, enär han redan samma år
eller 1594 blef, såsom tillhörande
konung Sigismunds parti,
landsför-visad af hertig Karl, då hans gods
dermed äfven samtidigt indrogs till
kronan, hvarefter det af konung
Karl IX på "behaglig tid" år 1603
donerades till f. d. ryttmästaren i
polsk tjenst, sedermera
fältmaskal-ken och riksrådet Herman Wrangel
(† 1643). Huru länge han innehade
godset är obekant, men år 1627
den 28 februari skänktes Boxholm
med Stertinge ladugård af konung
Gustaf II Adolf "af synnerligh gunst
och nådhe så och för långligh och
trogen tjänst Oss elskeligh, wår och
Sweriges Rikes tro man, Råds
Lagman och Landshöfdinge i
Östergötland, Edle och Wälbördig Lindorm
Ribbing till Nääs och Måssebo, Oss
och Sveriges Crono, trooligen gjordt
och bewist hafver, dett samma han
ock häreffter förplichtad wara skall
att göra och bewisa, Oss, wår
el-skeliga kära Gemåhl, Lifsarfvingar
och Sveriges Crono, så länge han
Iefwer", såsom det i
originalgåfvo-brefvet heter. Godset skänktes och
gafs till honom "hans husfrus, barn
och arfwingar och så arfwingar
eff-ter arfwingar, manköns och
qvinn-köns." Samtidigt skänktes och
stadfästades de redan en gång förut
konfirmerade gårdar, hvilka år 1815
af hertig Johan af Östergötland
blifvit till honom skänkta. Dessa
gårdar voro Giötewed, Björsjö,
Sandkulla, Ramneboda, Storetorpet i
Rinna socken samt Bistorp,
Sten-gårds torp och Bomhult i Rök
socken äfvensom en mängd torp och
fjerdingshemman i Egby och Rinna
socken samt gårdar i Tollstad och
Ödesjö socknar m. m. Efter
Lindorm Ribbings makas, Märta Bondes
död 1642, innehades Boxholm af
sonen, riksrådet, frih. Per Ribbing,
hvilken tillökade godset dels med
Lagnabrunna, Bäck och Kishult,
hvilka han mot erläggande af
omkring 786 riksdaler in specie fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free