- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
66

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bråbo härad - Bråbo kontrakt - Bråborg, kungsgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 Bråbo kontrakt.

Bråborg.

senare år 1455. Häradet var då
betydligt större än nu. Enligt
konung Gustaf I:s testamente tillhörde
Bråbo härad hertig Magnus’
hertig-döme. Häradet bestod då af
Qvil-linge, Eneby, Risinge, Regna,
Ske-devid och Hellestad socknar samt
Norrköpings stad. Risinge Regna
och Skedevid blefvo härifrån skilda
af konung Gustaf II Adolf.

Bråbo kontrakt, se: Lösings,
Bråbo och Memmings kontrakt.

Bråborg, kungsgård i Dagsbergs
s:n af Lösings h:d. Denna
egendom nämnes i äldre tider under
namnen Brånäs, Brådnäs och
Branäs m. m., samt säges hafva varit
ett af Östergötlands säten för jarlar
och fylkeskonungar. Under
1400-talet tillhörde Brånäs den mäktige
och tappre men opålitlige riddaren
Erik Axelsson Tott till Lagnö
(† 1480). Han skänkte den
utanför Bråborg i Bråviken belägna
Branäs ö (se Djurö) till Wadstena
kloster. Det berättas äfven, att Mathias
Nilsson Kagg, som lefde under
konung Erik XIV:s tid samt hans son
Erik Kagg skall hafva skrifvit sig
till Branäs. Hvad man med
säkerhet känner, är att gården var
enkesäte för konung Johan III:s
gemål, drottniüg Gunilla Bjelke,
enligt morgongåfvobref, hvilket
stad-fästades af konung Sigismund genom
förordning af den 18 maj 1594.
Hennes enkesäte bestod af Bråborg
med underlydande socknar och
arf-vegods, Björneborgs stad och gård
samt Kumo och Saris gårdar med
några socknar i norra Finland, m.
m. — Drottning Gunilla lät
härstädes under åren 1588—90
uppföra ett slott, Bråborg kalladt,
hvilket hon bebodde från 1592 till 1597,
då hon dog. Sistnämde år gästade
hertig Karl Bråborg. Konung
Johan III:s son, hertig Johan af
Östergötland, blef derefter egare. Redan
vid ett års ålder hade han af sin
fader blifvit förklarad för hertig af
Finland samt grefve af Åland och

Bråborg. Såväl han som hans
gemål Maria Elisabeth dogo härstädes
efter sex års olyckligt äktenskap
år 1618. Som deras äktenskap var
barnlöst återgick godset till kronan.
Derefter såldes det år 1631—34
till phakgrefven Johan Kasimir.
Vid hans död 1652 tillföll godset
i arf konung Karl X Gustaf,
hvilken år 1654 afstod det till
phalz-grefven Adolf Johan i vederlag
mot Wadstena slott, hvilket den
sistnämde haft i förläning. Vid hans
död 1689 återgick Bråborg ånyo
till kronan. Derefter innehades
godset på arrende af landshöfdingen,
frih. Lars Eldstjernas arfvingar,
under hvilken tid det blef
förpan-tadt till presidenten, grefve Karl
Gustaf Bjelke och riksrådet, grefve
Thure Gabriel Bjelke. Den senare
transporterade år 1711
förpantnin-gen till fru Kristina Appelgren,
hvilken i sin ordning öfver lät den
till sin svåger, generalen, frih.
Jakob Burensköld, hvilken innehade
godset till sin död 1738, då det
öfvergick först till hans enka och
derefter till hans dotter friherrinnan
Maria Johanna von Schwerin, från
hvilken förpantningen inlöstes af
kronan. Godset har derefter varit
utar-renderadt. Nuvarande arrendatorn är
från 1868 på 20 års tid herr
Herman Berg.

Egendomen är belägen på en
halfö vid Bråviken. Det af
drottning Gunilla uppbyggda slottet
skadades genom vådeld år 1619 samt
brändes af ryssarne samtidigt med
Norrköping 1719. Redan följande
år nedbröts ruinerna, och stenen
användes till återuppförande af de
offentliga husen i Norrköping. Det
säges, att konung Fredrik vid
påbudet om nämnde rasering skall
hafva befallt, att en stenpelare skulle
till minne för efterverlden lemnas
orörd. Denna befallning synes dock
hafva blifvit lemnad utan afseende,
enär platsen redan omkring 1760
var afröjd. Endast några delar af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free