Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bråborg, kungsgård - Bråvalla hed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bråvalla hed.
Bråvalla hed. 67
grundvalarne utvisa numera stället,
der den kungliga boningen stått.
Slottet finnes afbildadt i grefveDahlbergs
Suecia Antiqua & Hodierna. I ett af
slottets salar fanns ett
originalporträtt af konung Gustaf I, måladt år
1542. Under detsamma ditsattesaf
konung Johan III följande vers:
"Si Rex Gustavus vultusque,
hume-rosque ferebat.
Felix imperio Suecia magna tuo."
År 1752 åtog sig den då
tillträdande arrendatorn att återuppbygga
stenhuset. Detta löfte blef dock
aldrig infriadt, till följd deraf, att
han kort derefter dog. —
Egendomen består af Bråborg 10 mantal
krono, sammanlagdt af Haarnäs 7,
Herrstorp 1, Mattskulla 1 och
Ekenäs 1 mantal, med underlydande
Kår-, Ek-, Sik- och Skårholmarne
samt Kungsträdgården och Esterön,
Svinnerön m. fi. Årliga arrendet
utgår med 1,305 kub.-fot 5 k:r råg och
lika mycket korn, som betalas med
. penningar efter
medelmarkegångs-j pris. År 1636 hörde under gården
23’/4 mantal. — Afståndet till kyrkan
är 0,4 och till Norrköping 1,5 mil.
Bråvalla hed, belägen intill
Wa-[raby eller Tunaån i Östra Husby
|s:n af Östkinds h:d. Bråvalla hed
är det ställe, der den vidtberyktade
striden emellan den, såsom det
berättas, 150-årige konung Harald
Hilde-tand och hans underkonung Sigurd
| Ring stod omkring år 740. Man har
visserligen dragit i tvifvel, huruvida
denna strid icke utkämpades vid
Bråvalla i Kronobergs län.
Historie-forskarne öfverensstämma dock nu
mera i att förlägga detta fältslag till
Bråvalla slätter i Östergötland.
Anledningen till denna strid har
blifvit olika uppgifven. Begäret
efter utvidgad makt synes likväl
hafva varit enda orsaken.
Till striden sammandrogs folk från
alla håll. Harald Hildetands här
bestod af män från Danmark, Norra
Tyskland och Östergötland, i
hvilket sistnämde landskap konung Her-
röd då regerade. Sigurd Ring åter
hade samlat sin här från Svealand,
och Westergötland samt delvis äfven
från Norige.
"När nu allt var färdigt,"
berättar en af våra förnämste
historieförfattare, "läto höfdingarne blåsa i
krigslurarne, hvarpå härarne
upp-gåfvo ett stort härskri och gingo
så emot hvarandra. Det blef nu
ett skarpt och träffeligt slag, och
de gamla sagor förtälja, att
ingenstädes i Nordlanden har så mycket
och utvaldt folk stridt tillsammans.
När slaget varat en stund, gick Ubbe
den Frisiske fram ur kon. Haralds
krigshär mot fienden. Främst i
spetsen af konung Rings fylking
gick kämpen Ragvald den rådkloke,
och mot honom vände sig Ubbe.
Då såg man emellan dessa
storhuggande män ett hårdt och
märkeligt enevig, der många och
förfärliga hugg utdelades och
uppbu-ros. Dock lyktades det så, att
Ragvald måste segna död ned till
jorden. Derpå nedhögg Ubbe också
kämpen Tryggve, som stod näst
Ragvald. När Adils söner från
Upsala sågo detta, vände de sig begge
emot honom, men så märkelig kämpe
var han, att han fällde dem båda,
och den tredje Yngve dertill. När
konung Ring såg detta, ropade han
högt: "att det vore en skam låta
en man så förhäfva sig öfver en
hel här; och hvar är nu Starkotter,
som tillförene aldrig fruktade stiga
fram i striden?" Starkotter svarade:
"Denne Ubbe är ett hårdt
manna-prof, och svårt är det nu att vinna,
herre! dock vill jag ej undandraga
mig." Derpå gick han mot Ubbe,
och skiftade de många och väldiga
hugg sinsemellan. Slutligen gaf
Starkotter Ubbe ett ganska svårt
sår,, men hade sjelf först fått sex
stora sår, så att Starkotter tyckte
sig aldrig tillförene hafva varit i
sådan vånda. Nu trängde
krigs-hoparne fram på båda sidor
emellan dem och åtskilde begge kärn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
