Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charlottenborg, frälsesäteri - Dagsbergs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Charlottenborg.
Charlottenborg. 75
förenades de samt bebyggdes af
generalen, grefve Ludvig Weirich
Lewenhaupt, som dog härstädes 1668.
Vid reduktion indrogs godset men
utbyttes och tillhörde 1687 den förre
egarens son, riksrådet och
generalen, grefve Adam Ludvig
Lewenhaupt samt efter hans död 1719 och
ännu 1726 hans enka, grefvinnan
Brita Dorotea Lewenhaupt. På
1850-talet tillhörde egendomen deras
dotter, presidenten Germund
Ceder-hjelms enka, Anna Maria
Lewenhaupt († 1766.) Har derefter egts
först af en öfverste Boye och
sedermera af öfverstelöjtnanten, frih.
Israel Lagerfelt och på 1820-talet
af hans son, kapten, frih. Melker
Otto Lagerfelt. Genom köp
öfvergick egendomen derefter till
majoren Anders Gustaf Odenkrantz, som
var egare på 1830-talet samt vidare
till direktören Fraser och hans
arfvingar på 1850-talet. År 1856
tillhörde Charlottenborg
generallöjtnanten, grefve Karl Gustaf
Löwenhjelm († 1858). För närvarande
innehafves egendomen af hans dot-
ter, fröken Nathalia Agnes Gicelia
Löwenhjelm.
Charlottenborg bebyggdes, såsopi
redan är nämdt, år 1662 med ett
större trevånings stenhus i enkel
stil hvars utseende finnes aftecknadt
i grefve Dahlbergs Svec. Antiqua &
Hodierna. Egendomen erhöll äfven
då sitt namn efter grefve Ludvig
Weirich Lewenhaupts maka,
Charlotta, grefvinna af ilohenlohe.
Nuvarande hufvudbyggnaden är
densamma, ehuru den under senare
tider blifvit ombyggd. Den är
särdeles vackert belägen på en holme
i Motala ström samt omgifves af
trädgård. Egendomen består af
Charlottenborg ?>xjl mantal
frälsesäteri med underlydande Wräknebo
l3/4 mantal, af hvilka 3/, mantal
förr ansetts som rå och rör, ehuru
det blifvit förklaradt för frälse
genom kammarkollegii utslag af den
28 Juni 1827. Vid egendomen
finnes tegelbruk. Hit hör äfven
Duf-vedals qvarn. — Afståndet till
kyr-kon är 0,3 och till Motala vid pass
0,2 mil.
r>.
Dagsbergs socken i Lösings
härad är belägen på det så kallade
Wikbolandet. Gränserna äro i öster
Bråviken och Konungsund, i söder
Furingstad, i sydvest och vester
Styrestad och i norr Bråviken.
Socknens längd är 0,7 och bredd
omkring 0,5 mil. Till socknen höra
öarne Svinnerön, Djurön, Harön,
Esterön och Kårholmen m. fi.
Socknens ytinnehåll är enligt äldre
uppgifter 4,629 tunnland, hvaraf 20
tunnland sjöar och kärr. Marken är i
södra och vestra delen upptagen af
slätter med enstaka höjder och
kullar. Mera bergig är trakten i
nordost, ehuru äfven der finnas jemna
och bördiga slätter. Rådande
joTd-mån är lera och klappersten. Till
största delen består socknen af
odlad mark. Endast till en mindre
del finnas naturlig äng och bete.
Af vägar går landsvägen från
Norrköping i ostlig riktning genom
södra delen af socknen förbi
kyrkan genom Furingstad till
Konungsund. Mindre vägar afvika åt
nordost till Bråborg och åt sydost till
Furingstad. — Folkmängden var
omkring 1760 öfver 700, 1790: 750,
1810: 815, 1830: 864, 1850: 1,054
och 1873: 898, hvaraf 437
manspersoner. — Hemmantalet är 5372
oförmedl. och 475/a förmedl. — Sock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
