- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
77

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagsbergs socken - Dahla, egendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dagsbergs socken.

Dahla.

adlet Man Peder Olson*) till
Hæl-l^torp, som var Befallnings-Man uti
X åhr uppå Stækebårg samt med
Branæs och Ronoo Gardher och Loth
samme Slått Mykit Bygge och
för-bætra. Hvilken afsompnede på
Branæs Ten 27 Junii Anno Domini
MDLXXXYIII. Hwars Sil Gudh
Gledje i ewighet Amen." — Af
lemningar från äldre tider märkas här en
dopfunt af täljsten, 22 tum vid och 11
tum hög, dessutom en snidad list till
ett skrank eller altarskåp och en 8
fot lång kyrkovaktarestaf, på öfra
ändan försedd med en skallra af malm
mellan fyra träkulor **). För
sockenmagasinet sitter en lås, som
berättas förr hafva suttit för sjelfva
kyrkan, der ryssarne 1719 förgäfves
sökte öppna den. — Kyrkans
afstånd till Linköping är 5 till
Norrköping 0,8 och till Söderköping
1,5 mil. Generalvisitation försiggick
senast 1863. Kyrkokassans belopp
är omkring 1,000 kronor.

Af fornminnen märkes en runsten
å södra utsidan af
kyrkogårdsmuren, öster om ingången, samt en
annan å insidan af muren å södra
sidan, vester om ingången. Öster om
kyrkan på en hög gräsbacke full af
stensättningar och rundlar finnes en
prydlig bautasten af röd gråsten med
en höjd af 5 fot och 3 tum samt
en bredd nedtill af 2 fot och 10
tum. På bredaste stället är den 3
fot. Ättehögar finnas såväl vid
Egge-by som vid Fika torp, der urnor
blifvit funna vid gräfningar såväl i
äldre som nyare tider.
Triangel-formiga och runda stensättningar
finnas vid Katrineberg. På gränsen
emellan Dagsbergs, Furingstads och
Styrestads socknar märkas
grundmurar till en större byggnad,
fin-ligt sägen skall man hafva haft för

afsigt att här bygga en för de trenne
socknarne gemensam kyrka, med
hvilket företag man likväl måste
upphöra, emedan "skogsråna om
nätterna ref ned, hvad som om
dagarne byggdes upp." — På en
holme i Bråviken icke långt från
Bråborg har en gammal borg, kallad
Etlaborg eller Attilaborg varit
belägen, som i hedenhös varit säte för
östgötajarlar eller fylkeskonungar.
Palmsköld nämner i sina samlingar
öfver Östergötland att en
guldpenning af 36 dukaters vigt här skall
hafva blifvit funnen under
1600-ta-let. — Socknens postadress är
Dagsberg.

Dahla i Grebo s:n af Bankekinds
h:d. Man har antagit, att denna
egendom i slutet af 1500-talet har
tillhört riksrådet Erik Ribbing
(† 1612) samt sedermera hans
son, landshöfdingen Bengt Ribbing
(† 1653). Ovisst är likväl, om det
Dahla, till hvilket nämnde herrar
skrefvo sig, icke är Dahla egendom
i Dahla socken af Skaraborgs län, i
hvars sockenkyrka de äro begrafna.
Vid pass 1660 har Dahla måhända
tillhört öfversten Anders Sinclair.
Först med år 1683 känner man med
säkerhet egendomens egare. Nämde
år tillhörde Dahla med det redan då
afhysta Hemmingstorp och
Tolls-torp såsom säteri assessoren,
sedermera vice presidenten Bengt
Gyl-lenankar († 1696). År 1700 egdes
säteriet af presidenten, frih. Johan
Rosenhane († 1710), år 1726 af
ryttmästaren, frih. Gerard
Leijonhjelm och år 1735 af
öfverstelöjtnanten i polsk tjenst Erik
Cederberg, som nämde år dog härstädes.
Derefter tillhörde egendomen
kor-netten Gustaf Martin Fock samt
vidare efter år 1750 till i 800 majo-

*) Som i sitt vapen hade en örnfot.

**) Dessa kyrkostafvar begagnades af kyrkovaktaren, i allmänhet kallad
’’kyrkostöten", till att väcka sädana åhörare, som under predikan somnat, antingen
genom att stöta stafven mot golfvet eller om detta icke hjelpte, genom att stöta
den sofvande på hufvudet. Dessa stafvar bortlades i de flesta kyrkor under de
sista åren af 1700-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free