- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
97

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekenäs, frälsesäteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ekenäs.

Ekenäs. 97

grefve Wellingks vigtiga papper
blifvit nedsänkta i sjön Teden, vid
hvilket göromål Nils skall hafva
varit Ëolius behjelplig.

En sägen från äldre tider
förmäler, att en jätte skall hafva slagit
hufvudet i ett af de i parken
belägna bergen, hvaraf ännu i dag en
röd fläck synes (!)

Ekenäs mangard är belägen vid
nordligaste ändan af sjön Teden.
Huru godsets äldste byggnad sett
ut, samt hvarest densamme varit
belägen, är obekant. Från äldre
tider finnes ännu en större
träbyggnad, belägen nära nuvarande slottet,
hvilken byggnad förr varit
hufvudbyggnad. Nuvarande slottet är
under ären 1630—40 uppfördt af
landshöfdingen och lagmannen Peder
Banér. En sägen förmäler, att de
trenne vapenbröderna,
fältmarskalken, grefve Robert Douglas,
fältmarskalken, grefve Axel Gustafsson
Lillje och landshöfdingen Peder
Banér under sina yngre år ingått ett
vad, att hvar och en på sitt håll
utföra det djerfvaste
byggnadsföretag. Enligt sägen tillerkändes
priset Peder Banér. Genom det djerfva
i slottets byggnadsplan, förlagdt som
det är ytterst på en klippbrant samt
genom dess byggnadsstil föröfrigt,
torde man kunna anse detsamma
såsom Östergötlands mest storartade
och mest anslående herresäte till
det yttre. Slottet är försedt med
trenne torn, benämda sjö-
gårds-och klocktornen. Tornspirorna äro
uppbyggda af riksjägmästaren Klas
Banér. Det sydvestra tornet eller
sjötornet, hvars fotföre sjösänkningen
nåddes af sjön Tedens vågor, har
en höjd af öfver 143 fot. Det på
andra sidan af slottet belägna
klocktornet har en höjd af 116 fot.
Mid-tel- eller gårdstornets höjd är
omkring 104 fot, allt beräknadt från
bottendjupet af grundmurarne. I
sistnämde torn äro portarne till slottet.
Spirorna äro i samma jemnhöjd med
hvarandra, och beror tornens olika

höjd endast på bergets olika
sluttningar. Slottet innehåller föröfrigt
tvenne höga våningar, förutom
källarvåningarne, som närmast sjön äro
tre och i sjelfva sjötornet fyra. Då
nuvarande egaren emottog godset
var slottet icke obetydligt förfallet,
lemnadt, såsom det hade varit, utan
att någon känd reparation skett
under ett och ett fjerdedels
århundrade. Grefve Wellingk var
nemligen den siste, som vidgjort något
till slottets förbättrande, då han vid
samma tid äfven uppbyggde de båda
ännu befintliga flygelbyggnaderna.
Nuvarande egaren har emellertid
påkostat slottet en grundlig och
dyrbar reparation såväl till det yttre
som inre. Slottet torde nu med
sina bergfasta murar ånyo trotsa
århundraden. Detsamma har flera
gånger, äfven på -senare tider, varit
på väg att härjas af eldsvådor,
hvilka dock alltid i rätt tid
lyckligen blifvit hejdade.

Slottet har förr till dess försvar
varit omgifvet af grafvar, hvilka
då voro fyllda med vatten. En
vindbrygga förde från slottet öfver
desamma. Grafvarne äro nu
förvandlade till parker med vackra
blomsteranläggningar, och
vindbryggan är af nuvarande egaren ersatt
med en präktig stenbro.

Öfra våningen, som förr till stor
del upptagits af en kyrksal, har
vid senaste reparation blifvit helt
och hållet förändrad. I slottets
nedra våning förvaras en mängd
porträtter öfver medlemmar
tillhörande familjen m. fl. — Dessutom
finnes här en samling porträtt i olja
af Sveriges konuugar från konung
Gustaf Wasa intill senaste tiden.

Ekenäs var under 1600-talet ett
storartadt gods. Såsom redan nämndt,
bestod godset år 1683 af 31
hemman, hvilka voro belägna inom
socknarne Örtomta, Askeby,
Björ-sätter, Gistad och Törnevalla.
Dessutom hithörde tvenne ödetomter
jemte en "åboo" i Norrköping. Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free