- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
108

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eneby socken, Westra- - Eneby socken, Östra-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 Eneby socken.

Eneby socken.

Vid Killengevid har man funnit
en .sträckmur, hvilken ännu i medio
af 1700-talet hade en höjd af
omkring 15 fot. Vid Hofby finnas å
ett berg lemningar efter en
förskansning. Till berget finnes endast en
uppgång, hvilken varit befästad med
starka murar den ena öfver den
andra. Folksägnen härleder dènna
förskansning än från Dackefejden och
än, hvilket måhända är troligare,
från äldre tider, till och med från
vikingatiden.

Westra Eneby har egen
poststation.

Eneby socken, Östra-, i Bråbo
härad, gränsar i norr och nordost till
Qvillinge, i öster till Bråviken, i
söder till Norrköpings stads egor och
Motala ström mot Borg och Löts
s:n, i sydvest till sjön Glan och i
vester och nordvest till Risinge
socken. Längden anses vara 1,5 och
bredden 0,5 mil. Ytinnehållet är
0,696 qv.-mil, hvaraf 0,209 vatten.
Nära en mil genom längden af
socknen från nordvest till sydost
sträcker sig en bred utplattad sandås af
ringa höjd, hvilken delvis är
skogbe-växt och delvis odlad. På hvar sin
sida om denna ås är marken
temligen jemn och skoglös. Rådande
jordmån är sand och lermylla. —
Några mindre sjöar finnas, af hvilka
Risten, som i sig upptager ett par
mindre vattendrag från sydost, är
den största.

Östra stambanan går i en stor
båge, hvarunder den äfven passerar
Norrköping genom socknens
sydöstra del. Fiskeby är här enda
jernvägsstation. Af vägar går d. s. k.
Stockholmsvägen från Norrköping
nära nog åt norr till Qvillinge
socken. En annan, som äfven utgår
från Norrköping, går i nordvestlig
riktning förbi kyrkan, hvarefter den
vid gränsen till Qvillinge drager sig
åt vester men återtager sedan sin
förra riktning och går in i Risinge
socken icke långt från stranden af
Glan. Segelleden från Norrköping

hit till Bråviken går nära socknens
östra kust. — Folkmängden varpå
1750-talet 980, år 1790:1,226,1810:
1,232, 1830: 1,439, 1850: 1681 och
1873: 2,596, hvaraf 1,259
manspersoner. — Hemmantalen äro 60s/8
oförmedl. eller 479/,6 förmedl. —
Socknen har 2 fasta folkskolor och
6 småskolor. I de förra undervisas
241 och i de senare 147 skolbarn.
Föröfrigt undervisas 7 i allmänt
läroverk, 18 i enskild skola och 9 i
hemmet. Till följd af naturfel sakna
2 undervisning. Till folkskolans
förmån finnes en donation sedan
1860-talet af öfveringeniören Alreik,
bestående af 60 tunnor spanmål
årligen, hvaraf 50 till lärarens lön och
10 till materiel och premier. År
1860 skänktes till folkskolan en
summa af 500 kronor af
enkepro-stinnan E. Wætterdahl.

Gärdar inom socknen äro:
Bec-kersmo *fjà Bisketorp 1jv Bonäs 1,
Eneby 3/t, Eneby la/4
kyrkoherde-bost., Fiskeby 3, Fyrby 3, Grimstad
l»/2, Hillerstad 31/4, Himmelstadlund
V II, Ingelstad 2>/4, Klingstad 3/4,
Knifberga 2, Leonhardsberg 3,
Loviseberg 1, Marieborg 3,
Pryssgår-den 1, Pukesten 1/8, Ringstad 3,
Rist 1/2, Ståthöga 1 Svärtinge
6716, Sånna l1/,, Sorby 1 och
Trå-brunna 43/4 mantal. —
Hufvudnä-ringen är åkerbruk. Såsom binäring
idkas fiske. Dessutom finnas inom
socknen pappersbruk, tegelbruk,
asfaltfabrik, mjölqvarn och såg.
Norrköpings mekaniska verkstads
aktiebolag har dertill under år 1873 å
tomt inom socknen uppfört tvenne
större fabriksbyggnader, en för
mekanisk verkstad och
träarbetnings-maskiner samt en för gjuteri och en
för smedja. Socknens hela utsädes- \
belopp är 1,914 tunnor spanmål, I
1,590 tunnor potates och en tunna
lin, 1. hampa. Vid Marieborgs
egendom finnes sedan 1840-talet en stam
holsteinska kor af friesisk ras. —
Vid Himmelstadlund finnes en brunn,
som enligt Tuneld, varit begagnad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free