Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong, frälsesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117 Finspong.
Finspong.
blifvit nedlagda å egendomen samt
omöjligheten att kunna skilja gård
och bruk från hvarandra. Konung
Karl XI skall sjelf hafva besökt
gården, då han nekade bifall till
detta förslag, under anmärkning, "att
de hafva byggt det för sina egna
penningar." Efter denna indragning
lemnade emellertid öfversten eller
assessoren, som han kallade sig,
sedan han vid reduktionen bortlagt
den förra titeln, Louis de Geer
arrende efter k. kammarkollegii
kontrakt af d. 20 februari samma år
och innehade sålunda fortfarande
godset. De Geer erhöll sedermera,
på k. maj:ts bevillning af den 22 juni
1689, kongl, kammarkollegii
kontrakt, att han, hans barn och
efterkommande till evärdelig tid skulle
ega och besitta bruket mot en
årlig strömafrad af 600 daler
silfvermynt. Louis de Geer dog
härstädes år 1695, hvarefter Finspong
öfvergick till hans son, Johan Jakob
de Geer († 1738) samt vidare till’
dennes son, kammarherren och
öfverintendenten Louis de Geer.
Efter hans död 1758 öfvergick
Finspong till sonen, öfverkammarherren,
frih. Johan Jakob de Geer (†
härstädes 1809), hvarefter egendomen
tillhörde dennes son, hofmarskalken,
frih. Gerard de Geer († 1846) och
måg excellensen, grefve Gustaf af
Wetterstedt (†1837), gift med
Aurora de Geer († 1834). Hon hade förut
varit gift med generalen och
landshöfdingen, grefve Nils Gyldenstolpe,
från hvilken hon år 1810 skildes.
Från år 1837 tillhörde Finspong
dels genom arf och dels genom köp
grefvarne Adolf Fredrik Nils och
Karl August Gyldenstolpe samt
deras systerdöttrar, friherrinnan
Emelie Jaquette Leijonhufvud, född von
Troil och fröken Charlotta Emelina
von Troil. Ar 1856 öfvergick
slutligen godset genom köp till dess
dåvarande förvaltare, brukspatron Karl
Edvard Ekman, som ännu är egare.
Finspongs mangård är belägen vid
sjön Bönerns utlopp i sjön Dofvern,
på en holme i strömmen, alldeles
invid bruket. Slottet, af sten
liksom flertalet byggnader härstädes,
är storartadt i trenne våningar med
torn och präktiga trappuppgångar
samt tvenne flyglar. Till slottet
lades grunden den 23 oktober 1668
af Louis de Geer d. y. Flyglarne
äro uppförda år 1742 af
kammarherren Louis de Geer. Slottet, som
såväl till det yttre som inre företer
furstlig prakt, har under de senare
åren undergått en genomgripande
reparation. Inom slottet förvaras
bibliotek och tafvelsamling, der flere
mästare äro representerade. Äfven
förvaras här några fornsaker,
deribland en gammal målning på ett
M tum långt och 102/3 tum bredt
bräde öfverdraget med linne,
föreställande jungfru Maria med barnet.
Figurerna hafva guldglorior och
mo-nogrammer. En annan målning å
glas framställer S:ta Katarina jemte
ett barn- ellér
englahufvud,medblad-rankor kring kanten samt öfverst
tvenne vapen, af hvilka det ena
framställer tre gumsehufvud på en röd
snedbjelke med en stjerna på
hvardera sidan, med underskrift:
Andreas Schepsius Cantor 1639; det
andra tre gula hundar i rödt fält
med underskrift: Ulrich Christian
Bäihen. Vidare finnes här en
fullständig rustning af harneskplåt,
tvenne stålkasketter utan visir m. m. —
I högra flygeln är slottskapellet, der
gudstjenst hålles efter förut
meddelad underrättelse. Kapellet, som går
genom flygelns båda våningar,
håller i längden 40 och i bredden 22
fot. Altartaflan är af Per Hörberg.
Predikstolen är, smaklöst nog, byggd
öfver altaret. Orgelverket, om 10
stämmor, är bygdt år 1763 af
Wi-stenius samt är uppstäldt öfver
ingången. En läktare går rundt om
trenne sidor af kapellet. Till
densamme leder en ingång från en af
slottsvåningarne.
Slottet omgifves af en särdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
