Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flistad socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flistad socken.
Flistad socken. 123
personer, år 1790: 544, 1810: 591,
1830: 636, 1850: 774 och 1873:
803, hvaraf 397 manspersoner. —
Socknen har 933/4 oförmedl. och
23 förmedl. hemman, af hvilka 83/t
mantal tillhöra Bobergs härad.
Folkskola finnes en fast samt dertill en
s. k. småskola. I den förra
undervisas 61 och i den senare 23
skolbarn, under det 3 undervisas i
hemmet och 1 i allmänt läroverk.
Gårdar inom socknen äro: i
Gullbergs härad: Flistad 2’/a, Flistad
komministersbost. 3/4, Grönlund 1/2,
Kästorp l3/4, Lekslätt ’/2, Norra
Lund 2, S. Lund 4, Maspelösa 2,
Stubbevället 1/8 och Soltorp 1/4;
i Bobergs härad: Hedby 1/1, Kulla
3’/2, Kullersbro 2, L. Segorp ’/|j
St. Segorp 7a, L. Walla 1 och St.
Walla I mantal. — Nästan enda
näringen är åkerbruk. Hela
utsädesbeloppet är 1,392 tunnor
spanmål och 272 tunnor potatis. Af
djur framfödas här 23 hästar, 238
oxar, 12 tjurar, 263 kor, 111
ungnöt, 274 får och 142 svinkreatur.
Inom socknen är Flistads
mineralkälla belägen. Källans vatten
hade i långliga tider varit
begagnadt, och allmoge från skilda håll
hade strömmat hit, framförallt
under midsommarsnätterna för att söka
bot, under en mängd trolleri och
vidskepligheters utförande, då i
början af 1700-talet prosten ock
kyrkoherden i Ljung och Flistad Andreas
Duræus tog hand om källan. Hittills
hade brunnen endast varit ett
sump-hål, der man dels druckit vattnet,
dels tvättat sig med detsamma för
att fördrifva sina krämpor. Nämde
prost lät då år 1723 upprensa källan,
hvarefter företagne prof utvisade,
att vattnet för vissa sjukdomar
befanns nyttigt. År 1729 förordnade
länets dåvarande landshöfding, frih.
Erik Ehrenkrona, som på
.uppmaning af Duræus besökt platsen, att
hvarje sockenbo från Ljung skulle
föra en stock, och hvarje sockenbo
från Flistad en bräda till brunnen.
På så vis uppbyggdes ett hus öfver
källan, sedan penningar dertill äfven
blifvit insamlade. Brunnen
undersöktes derefter vidare af arkiater
Kristian Henr. Hjärne samt, sedan
brunnen begynte att blifva mindre
besökt, år 1754 af doktor Joh. Otto
Hagström, hvilken fann vattnet lika
med Lokavattnet. Brunnsgästernas
antal har derefter varit olika, till
dess Flistads brunn så småningom
numera upphört att räknas till våra
brunnsorter.
År 1341 nämnes socknen med
namnet Flidsstad. Flistad är
annex till Ljung samt är konsist,
af Isa kl. Kyrkan, som är
gammal och af okänd ålder, är dels
af gråsten och dels af huggen
kalksten. Hon undergick år 1836 en
grundlig reparation, sedan hon förut
tvenne gånger blifvit tillbyggd vid
östra gafveln. Längden är 82 och
bredden 23 fot. Tornets höjd är
med spiran 112 fot. Öfver stora
kyrkdörren i vapenhuset fanns förr
en inskrift med munkstil af
följande lydelse: Ad honorom D:ni
nostri Jesu Christi 8f S:tæ Marice
virginis Sf S:ti Stephani Martyris
consummatce sunt testudines istw
A:o Domini M. D. quinto, Domino
Laurentia Alensi, in die S:ti
Bo-tolphi. Pax huic Domui. —
Orgelverket, som har 61/J stämmor,
är förfärdigadt af Hanner. — Förr
fanns här i kyrkan en fristående
bild af S:t Stefan, åt hvilken
kyrkan enligt nyssnämde inskrift varit
helgad. Ända till i början af
1700-talet brukade man här "offra"
slantar, skosöm m. m. allt för att få
lycka med hästar. Anledningen
härtill kan förmodligen sökas deruti,
att Stefan å kyrkans gamla
altartafla blifvit framställd ridande.
Nämde beläte af martyren S:t Stefan
borttogs af kyrkoherden Duræus
för att förekomma detta "offrande".
Kyrkans afstånd till Linköping
är 1,5 och till moderkyrkan 0,4 mil.
Generalvisitation försiggick senast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
