Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gobo, fideikommiss - Godegårds socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Godegårds socken.
Godegårds socken. 145
bestående af en ämneshammare med
en härd för 200 skepp, årligt smide
med köpetackjernsrätt. Enligt
privilegium af den 2 augusti 1844
flyttades en stångjernshammare med
450 skepp, stångjernsmide från
Bork-hult till Gobo från och med
smidesåret 1845. År 1852 var här en
tillverkning af 3,144 skepp, tackjern,
2,053 skepp, stång- och ämnesjern
samt 107 skepp, manufaktur. År
1858 nedlades en härd på 5 års tid,
räknadt från den 1 november samma
år. Till Gobo hör såg och qvarn
om 1 par stenar. (Om egare m. m.
se Borkhult.)
Godegårds socken i Finsponga läns
härad gränsar i norr till Lerbäck
af Nerikes län, i öster till Tjellmo,
i söder till Kristberg och Vestra
Ny, i vester till Hammar och i
nordvest till Lerbäck socknar, de båda
sistnämde i Nerike. Socknen utgör
länets nordvestligaste hörn. I äldre
tider hörde Godegård till Bråbo
härad och Stegeborgs län. Längden
är mot nordost 2 mil och bredden
är omkring 1,5 mil. Arealen är
| ,857 qv.-mil, hvaraf 0,088 vatten.
Denna socken är högst belägen af
Östergötlands norra skogsbygd, och
den högsta höjd i hela provinsen,
Sinsbergshöjden, är belägen i
socknens vestra del. Denna höjd skall
hafva en absolut höjd öfver hafvet
af nära 900 fot. Socknen upptages
till icke obetydlig del af berg.
Grunden är merendels granit, med
anledningar till jernmalm, hvilka
likväl icke äro tillräckligt gifvande
att bearbetas. Bådande jordmonen
är sand. Socknen är i afseende på
jordmonen den minst lyckligt
lottade inom provinsen. Åkern är
mager, och man har ända till senaste
tider måst hitföra säd från
slättlandet, för att fylla behofvet.
Åkerarealen var på 1780-talet i hela
socknen endast 790 tunnland, men
beräknas nu till öfver 2,000.
Socknen genomskäres af många åar och
insjöar, af hvilka senare Årsjön (335
tunnl. i vidd), Bredsjön (296 tunnl.),
Höksjön (95 tunnl.) och Skrumsjön
(84 tunnl.) äro de största.
Dessutom hör hit en del (135 tunnl.) af
Åfjärden. Finspongsän genomgår
äfven socknen. Tillsammans finnes
här 101 sjöar, af hvilka de fem
största upptaga större areal än de
öfriga tillsammans. De äro alla
temligen fattiga på fiske.
Genom socknen går nästan rakt
från norr till söder Hallsbergs—
Motala—Mjölby jernväg, delande
socknen i tvenne delar. Inom
socknen ligga jernvägsstationerna
Godegård och Degerön. Längs utmed
jernvägen följer en landsväg,
hvilken vid kyrkan tager en något
vestligare riktning samt fortsätter
genom V. Ny socken till Motala. Nära
kyrkan utgår äfven en väg i
riktning åt öster, hvilken genom Tjellmo
fortsätter till Norrköping. Dessutom
finnas här mindre vägar, hvaraf en
går i vestlig riktning från Hälla
gästgifvaregård till Hammars
socken i Nerike, och en i sydvestlig
riktning till Degeersfors m. fi. Flere
af socknens vägar hafva att tacka
egarne till Godegårds säteri och
bruk för sin tillvaro. —
Folkmängden var på 1750-talet 1.800, 1790:
1,930, 1810: 2,097, 1830: 2,397,
1850: 2,686 och 1873: 3,302, hvaraf
1,677 manspersoner. —
Hemmantalet är 70 oförmedl. och 47%
för-medl. hemman. Af torp fanns här
år 1760 icke fullt 50; år 1780
räknades de till 110 och för närvarande
finnas öfver 200. Högst få af
hemmanen besittas af egne jordegare.
Större delen skötas af arrendatorer
och brukare; en del äfven genom
statfolk. De fleste arrenden utgå
genom kolningar, dagsverken samt
körslor, allt efter vissa bestämda
pris.
Af folkskolor finnas här en fast
och två flyttande. I den förra
undervisas 76 och i de senare 313
skolbarn, under det 2 undervisas i
allmänt läroverk, 38 i enskild skola,
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
