- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
146

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godegårds socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 Godegårds socken.

Godegårds socken.

30 i hemmet och 6 sakna
undervisning till följd af naturfel samt 7 af
annan anledning. År 1839 fanns
här endast en folkskola.
Sockenbibliotek finnes sedan 1860-talet.

Gårdar inom socknen äro:
An-derstorp l]t, Axhult 1, Axhultatorp
74, Bagge- eller Stapelgården 1,
Bondelycke ’/3, Braskhult 1/2,
Bred-hult 1, Bränning 1, By 1, Bätsberg
1, Börslycke 1, Börstorp 1/2,
Dalstorp ’/4, Damtorp J/4, Blmshult 1,
Espe med såg, Fall 1, Fnasby 1,
Folkhult 7t, Frälserö ’/s, Godegård 1,
Grönberg 1, Hinstorp lji1 Holbäck 1,
Hofmarhult l/3, Hulu Vß Hulutorp
Hälla 1, Hassle 1, Hässleås’/2, Hökal,
Isefall 1, Jakobshyttan 1, Jönsberg
1, Knarkebo Koppartorp 1/4,
Krasbäck ’/Kristineberg 1, Kulan
med Moen\’4, Kämpeland1/,,
Käringskog 1, W. Linderö 1, Ö. Linderö 1,
Lindhult 1/2, Litzäng 1/3, Milltorp 1/2,
Norrgård 1, Ringarhult 1, Rådåsa
’/3, Rödsjötorp 7«> Sintesberg 1/v
Svartebäck ’/4, Svenshult Ä
Sör-by V4, Tjälltorp 1, Torp 1/2,
Tors-hult 7i> Toresjö 1, Torstensbacka
74, W. Tybble A.% Ö. Tybble 1,
Tyrestorp l/4, Unna 1, • Upsala 72>
Westerö 1, Wiksäng 1/2, Wishult
’/j, Witteberg 7a> Ånshult 7a> Åsa
1, Ånga Va och Osterö 1 mantal. —
Näringar inom socknen äro åkerbruk
med boskapsskötsel, hvilken senare
tillföljd af goda beten utgjort en af
socknens hufvudnäringar, långt före
åkerbruket, hvilket först på senare
tider blifvit det. Förutom hästar,
oxar och kor underhålles här
talrikt med svin och får, getter
äfvensom höns. Biskötseln har på senare
tider alltmera upphört. På hvarje
åttondels, fjerdedels eller halft
hemman underhållas i allmänhet en häst,
ett par oxar, omkring 8 kor,
ungefär lika många får eller getter
samt några svinkreatur och höns.
Råg är numera det sädesslag, som
mest odlas, sedan korn blifvit
ut-trängdt af detsamma. Dernäst
komma hafre, något hvete och blandsäd

men mindre ärter. Potatisen
infördes af soldater, som hemkommo från
Pommerska kriget 1762 och torde
numera utgöra största delen af
utsädet. Lin odlas äfven. Andra
näringar äro kolning, som af ålder
utgjort en af socknens förnämsta
näringsfång, äfvensom
stångjernstill-verkning af eget tackjern från
Lerbäcks bergslag samt
manufaktur-smide. En ganska allmän näring
för allmogen har varit spiksmide
för hand af jern, uppköpt vid
bruken, men denna näring har under
senare åren betydligt aftagit, sedan
hågen för landtbruket blifvit större.
Under 1700-talet fanns här
räckhammar till spiksmide och
husbe-hofsqvarnar vid nästan hvarje
hemman, ehuru de fleste icke kunde
begagnas annat än höst och vår. Vid
vattenfallet vid Nya Qvarn är under
anläggning ett smältstyckejernverk
af direktören Andreas Grill.
Dessutom finnas här garfveri vid
Qvarn-hagen, ångbränneri vid Hälla
gästgifvaregård, kalkugn, qvarnar och
sågar. Vid Tyrestorp fanns före
1649 en kniphammare och vid
Wishult inrättades en 1691, hvilka dock
för långliga tider sedan är nedlagde
och i hvilkas ställe hamrar till
spiksmide omkring 1760 voro
uppbyggda. Nära kyrkan finnas tvenne
handelsbodar. Vid Hälla hålles årligen
en marknad. Redan fore konung
Gustaf I:s tid höllos här
marknader eller "sädesmöten" vid kyrkan.
Sådana, eller såsom de numera
kallas kreatursmöten, hafva blifvit
bi-hehållna till våra dagar 5 gånger
årligen vid Hälla gästgifvaregård.
År’ 1762 förflyttades på Wadstena
stads anhållan en af denna stads
marknader till Godegård.

Godegårds socken har i äldre
tider varit bergslag, och
Godegårds-berg voro bekanta redan år 1250.
Att jerntillverkningen redan då och
utan tvifvel långt förut bedrifvits,
kan man sluta deraf, att kyrkan
säges blifvit byggd till detta bergs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free