- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
147

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godegårds socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147 Godegårds socken.

Godegårds socken.

folks tjenst. Af Östergötlands
bergslager har man antagit denna såsom
den äldsta. På 1300-talet synes
dock tillverkningen vanvårdats,
åtminstone att döma efter socknens
kyrkoherde Sven Johannis råd på
1340-talet till sina sockenmän:
"Lägger af idra stora dryckio och
byg-gin fast op idra rotna hyttor."
Sedermera synes bergsdriften åter
tilltagit, och år 1525 stadfästade
konung Gustaf I de
bergslagsprivilegier, som socknen fått af förre
konungar, då ock bergslagssigillet —
hvilket innefattade ett stycke jern,
en smidestång samt tvenne olika
stora hammare, med omskrift:
Godegårds Bergslags insegel — blef
faststäldt. Under 13- och
1400-ta-len skola här hafva funnits 14 eller
18 hyttor, hvilka varit belägne vid
Torshytten, nu Godegårds bruk,
Jakobshyttan, Hyttegölen och
Wilk-hyttan. Vid Trehörning fanns
masugn, priviligierad 1670. Densamme
var år 1694 likväl icke i bruk. År
1679 utfärdades privilegium för en
bergsmansmasugn vid Tybble. Men
mot slutet af 1600-talet hade dock
malmen i Godegårds grufvor tagit
slut, oaktadt man, ehuru för sista
gången, ännu år 1691 bröt i
Jöns-bergsgrufvan. Lindhultsgrufvan, som
redan länge varit nedlagd,
försöktes äfven då, men öfvergafs inom
kort. År 1655 synes man dock
icke hafva väntat, att malmtillgången
så snart skulle upphöra, emedan en
af grufvorna, då ombyggdes. Men
år 1669 skref brukspatron Jean de
Geer till bergskollegium om
malmtillgångens aftagande. Efter den
tiden ödelades Godegårds grufvor,
och genom kongl, bref af den 7
mars 1691 upphörde Godegård att
vara bergslag samt lades under
landslagen, men kallas bergslag ännu
i 1725 års jordebok. Godegårds
bergslag hade äfven omfattat en del
hemman i Krigsbergs, Tjellmo och
Svennevads socknar. Vid
öfvergången till landslag blefvo de gamla

hemmansräntorna bibehållna, i
anseende till jordens mindre
fruktbarhet. Följande rader hafva med
anledning af denna förändring med
socknens hufvudnäring varit
antecknad i gamla länssalen vid Finspong:
Godegårds grufva ligger öde
Hvaraf vi förr haft wftr födo
Vi smide nu tännik, söm och spika,
Thermed vi oss sielfwe svike.
Ost och smör vi hafve att sälja;
Dock litet pengar fä vi talja.

I senare tider eller år 1812
upptog man en kopparmalmsgrufva å
Båtsbergs egor, hvilken en tid
bearbetades, och år 1813 uppfördes en
kopparhytta, .men företaget
öfvergafs snart efter stora förluster.
Mindre gifvande
kopparmalmsanledningar finnas äfven på andra ställen
inom socknen. År 1850 upptogos
i nordvestra hörnet af socknen på
gränsen mot Hammars sockens
zink-grufvor. Desamma öfvertogos 1856
af belgiska zinkbolaget La vieille
Montagne och har sedan dess
bearbetats i stor skala.
Zinkmalmstrecken gå långt in i Godegårds socken
på Kristinebergs, Tostebackas och
Jakobshyttans marker. En mängd
arbetarebostäder, tillhörande verket,
äro inom socknen förlagde
Knar-kebo egor. ’ Jernväg leder hit från
Åmmeberg, men någon förbindelse
med
Hallsbergs—Motala—Mjölbybanan finnes ännu icke. Grufvorna
eges nu af Åmmebergs bolag; —
Inom socknen skall finnas en
helsokälla.

Godegård omtalas redan under
1200-talet och i derpå följande
århundrade kallas socknen Godegarda.
Enligt en i orten gängse sägen skulle
socknen hafva erhållit sitt namn af
en vandrande gumma, som besökte
orten, då kyrkan byggdes. Af
bygg-mästarne vid kyrkan blef hon väl
förplägad, och då de tillfrågade
henne, hvad hon tyckte kyrkan
borde heta, svarade hon: God gård,
tillföljd af den goda förplägning,
hon på stället erhållit. —
Socknen har med säkerhet af ålder ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free