- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
154

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gottenvik, frälsesäteri - Grafby eller Graby, frälsesäteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154 Gottenvik.

Grafby.

staren, grefve Erik Posse, hvilka
1849 försålde egendomen till
justitiekansleren Nils Samuel von Koch
och dennes broder nuvarande
majoren Hans Koch. Nuvarande egarne
äro till hälften hvardera majoren
Hans Koch och dennes brorson
kammarherren Nils Thorn von Koch.

Egendomen, som är belägen vid
en hafsvik med fri utsigt öfver
Östersjön, är präktigt bebyggd med
trenne stenhus, i tre våningars höjd,
hvilka år 1810 kallas nybyggda.
Stället har under de senare tiotalen
af år betydligt förskönats.
Egendomen består af Gottenvik 2
mantal säteri med Hagen 1/4 m. afhyst.
Underlydande äro Ödebo 1,
Björsäter 1, Häggebo 2, Ramsdal 1,
Isnäs 1 och Öbnebo inom Jonsberg
s:n samt Börsebo 2, Ekhult, 1,
Håkantorp 1, Kårebo ’/2, Skaketorp
1/2 (afhyst) samt Timmerdal 1
mantal inom Rönö socken, hvilka alla
gårdar 1687 räknades såsom
Rönö-hemman, donerade med Rönö till
falzgrefven Johan Kasimir år 1630,
och af hvilka de fleste utbyttes af
Johan Kasimir till Arwid Ivarsson,
och på så vis kommo under
Gottenvik. Winterbo reducerades men
hörde hit 1700. Timmerdal
utbyttes af Johan Kasimir till Fru
Kristina Posse. — Ekonomihusen äro
präktiga, och för ladugården tinnes
särskild inrättad vattenledning.
Godset har särskildt fattighus. —- Ett
kopparverk anlades här 1803 af
grefve A. E. Posse, hvartill
malmen erhölls från den godset ännu
tillhörande Arvidsbergs
koppargrufva i Rönö socken, der man till att
börja med endast erhöll några 100
skepp, malm årligen men på
1830-talet ända till 1,000 å 1,200 skepp.
Vid kopparverket tillverkades från
1803—1826 957 skepp, eller i
medeltal årligen 40 skepp, garkoppar.
På 1820-talet steg produktionen
från 20 à 30 skepp, till omkring
dubbelt, på 1830-talet till 80 à 100
men nedgick derefter till några

tiotal skepp., så att under åren
1842—46 tillverkades 102 skepp,
eller i medeltal årligen 20 skepp,
samt 1847—r50: 891/., skepp, eller

1 medeltal årligen 22 skepp. År
1850 tillverkades 22 skepp. 1 lisp.
och 5 skålp. Kopparen försåldes
utan förädling och senare äfven
sjelfva malme"n. Verket sysselsatte
ännu 1850 19 arbetare men säges
redan 1853 vara nedlagdt, utom
malmbrytningen. Arvidsbergs
koppargrufva var 1871 taxerad till
2,000 kronor. Enligt k. maj:ts bref
af den 21 maj 1822 var
kopparverket fritt från tionde till 1830 års
slut, men från och med denna tid
skulle af kopparverket erläggas
tionde, beräknad till V30
tillverkningen. För närvarande hithör
tegelbruk för husbehof och till afsalu,
kalkbränneri till husbehof, en
fin-bladig såg, med tillstånd enl. k.
maj:ts befallningshafvandes utslag
1855 och en vattenmjölqvarn med

2 par stenar. — Afståndet till
kyrkan är 0,8 mil.

Grafby eller Graby, frälsesäteri i
Sunds s:n afYdreh:d. Enligt sägen
bodde här i hedenhös en jätte vid
namn Grabe. Inom samma socken
bodde samtidigt jättarne Bule på
Buhlsjö och Hjelm på Hjelmseryd.
Om dem berättas, att de gemensamt
egde endast en yxa, hvilken de
plägade kasta sinsemellan för att alla
skulle i hvar sin tur kunna få
begagna densamma. En gång ville
det sig emellertid icke bättre, än
att då Hjelm skulle kasta yxan till
Grafby, så kastade han henne så
svagt, att hon icke hann fram utan
föll ned i den mellanliggande
Sundsjön. Der finnes yxan qvar än i
dag, och ännu i förra århundradet
skall yxskaftet, stort som en
timmerstock, varit sedt derstädes.

När Grafby blef säteri är
obekant, men i 1687 års jordebok säges
egendomen vara gammalt säteri,
uppbygdt på 2 gårdar Norr- och
Södergården, samt satt i mantal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 15:02:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free