Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grensholm eller Grensholmen, frälsesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grensholm.
Grensholm. 159
lame enligt öfverenskommelse
af-slutat sitt arbete och skulle aftåga,
mötte grefven dem i spetsen för sina
underhafvande vid den källa, som
ännu från denna tid kallas
dalkarlskällan. Godsfolket hade af grefven
blifvit underrättadt, att det
möjligen skulle kunna komma till strid
med dalkarlarne, och derför hade
de beväpnat sig med yxor, spadar
och andra verktyg. Dalkarlarne
hade å sin sida. vid aftåget äfven
medtagit sina verktyg.
Beväpnin-gen var alltså lika å ömse sidor,
äfvensom styrkan.
— I hafven hos mig arbetat redligt
och ärligt, tilltalade generalen dem,
och derför unnar jag eder allt godt.
För edert eget bästa är det derför,
jag nu vill hindra er från att
fullfölja det förhastade företag I ha’n
beslutat er för. Ingen af er skall
derför lemna mitt gods utan med
våld. Viljen I derför icke frångå
eder afsigt och återgå till edert
arbete så må ni möta våld med våld.
Dalkarlarne voro visserligen icke
så lätt öfvertalade, men icke heller
ville de inlåta sig i någon batalj
med grefven, hvilken de ansågo sig
ha alla skäl att prisa. Som grefven
dock var orubblig i sitt beslut,
gåfvo de slutligen vika och återgingo
till sitt arbete.
Då dalupproret sedermera
ändtligen var slut, och följderna af
detsamma blefvo bekanta, kunde de
icke prisa sig nog lyckliga att icke
hafva deltagit i detsamma. Grefve
Spens hade emellertid kort derefter
blifvit kallad till Stockholm, för att
deltaga i dämpandet af upproret och
det var der nära deran, att han
tillsatt lifvet. Hans häst blef
nemligen vid dalkarlarnes anfall
skjuten under honom. Grefve Spens
dog ogift 1745. Det säges, att
han afled, klädd i vargskinspels.
Efter honom ärfdes Grensholmen af
hans broder öfverhofjägmästaren,
grefve Karl Gustaf Spens († 1751),
derefter af dennes äldste son kam-
marherren, grefve Jakob Spens
(† 1755), hvarefter egendomen till
en tid för de omyndiga barnens
räkning förvaltades af hans enka,
grefvinnan Charlotta Liljenstedt, men
egdes sedermera af sonen,
lagmannen, grefve Karl Gustaf Spens. Vid
hans död 1816 tillföll egendomen
vid arfskifte hans yngste son,
majoren grefve Karl Gustaf Spens.
Efter hans död år 1844 innehades
egendomen gemensamt af barnen
till år 1851, då den ene af dem,
nuvarande egaren, öfversten, grefve
Gustaf Harald Spens, gift med Ebba
Elenora von Seth, utlöste sina
syskon.
Egendomen är belägen vid norra
stranden af Roxen. Den äldsta
huvudbyggningen var belägen i den
s. k. Slottshagen omkring 2,000
fot från den nuvarande på en åt
de fleste sidor tvärbrant klippa,
nära Roxen, och efter hvilken
betydliga lemningar ännu finnas,
hvilka utvisa en längd af 80 fot och
en bredd af 52 fot. Denna
byggnad var af gråsten, samt har,
såsom en mängd af äldre tiders
byggnader, tjenat icke blott till bostad
utan äfven till försvar. Man har
antagit, af hvad skäl veta vi icke,
att detta fäste blifvit förstördt
under Magnus Greens landsflykt
1451—57. Ar 1683 säges säteriet
vara välbygdt. Nuvarande
hufvudbyggnad är, ehuru stor, endast i
två våningar samt af trä. Den
uppfördes i slutet af förra århundradet,
men inreddes först fullständigt af
lagmannen, grefveKarl GustafSpens,
som jemväl uppförde flyglar och
stall m. fi. byggnader af sten. Den
äldre ladugården, bestående af 4
stora stenhusbyggnader, samt
uppförd af general Axel Spens och
hans broder, öfverhofjägmästaren
Karl GustafSpens nedbrann år 1852.
I dess ställe äro trenne nya
ladugårdsbyggnader jemväl af sten
uppförde af nuvarande egaren.
Gården är i alla afseenden ovanligt
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
