- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
163

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gryt socken - Grytjöl, bruks- och landtegendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I!

Gryt socken.

hon i saknad af altartafla, utan var
i stället öfver altaret ett fönster.
Något torn fanns icke, utan
klockorna hängde i en utom kyrkan
belägen trästapel. Flere personer
voro begrafna i denna kyrka, såsom
riksrådet Jöran Erikssons
(Gyllenstjerna) fru "den Adelige och
Hög-borne Fru" Kristin (Grip), som dog
1538, och hvars lik sedermera blef
flyttadt till Söderköpings
stadskyrka. I samma graf hvilade äfven
"Högborne Fru Anna, Herr Erik
Jöranssons, som afsomnade 1555."
Äfven voro här begrafne "salig Edle
och Wælborne Bengt Larsson"
(Dufva), som dog 1621, Johan
Johansson Dufva, som dog 1698,
kapten, friherre Reinhold Fromhold
Rehbinder med maka, hvilka dogo
i medio af 1700-talet samt fru
Hedvig Charlotta Tigerhjelm. I den
efter kyrkans rifning qvarstående
sakristian begrafdes år 1829
friherre Johan Fredrik Rehbinder.
På kyrkogården äro bland andra
flere medlemmar af familjen von
Feilitzen begrafna. På
kyrkogårdsskär under Bokö och Ålö
kyrkogårdsskär hafva fordom varit
kyrkogårdar.

Kyrkans afstånd är till
Linköping 8,5 och till Söderköping 4,5 mil.
— Generalvisitation försiggick
senast åren 1804 och 1869. —
Kyrkokassan belöper sig till omkring
6,300 kronor; dessutom eger
kyrkan en utjord, hvilken årligen i
arrende lemnar 18 kronor.

Af fornminnen nämnas här spår
efter en befästning å Strömmens
egor. A Wångstens egor skall
finnas en bautasten. Dessutom finnas
å Strömmens egor på ett högt berg
nära saltsjöviken tolf stycken s. k.
jättegrytor. Dylika finnas äfven å
Bokö huholmar och på Åbäcksnäs
egor. På Kallsö egor omtalas ett
större stenröse och på Högveds egor
en grotta, som enligt sägen fordom
skulle varit en röfvaregömma. —
Öfver den gamla vestra kyrkogårds-

Grytjöl. 163

porten var fordom inrättadt liksom
en predikstol med trappor, bönpall
och pulpet, hvarifrån presterna
uji-der katolska tiden brukade
bestänka folket med vigvatten. Efter
reformationens införande • användes
denna inrättning under krigstider
ofta att predika uti, emedan
allmogen icke tilltrodde sig hålla
gudstjenst i kyrkan fastän de "utställt
väktare på de högsta nästgränsande
bergen." Då ringmuren reparerades
1715 igenmurades denna predikstol,
till hvilken öppningen var på den
östra sidan och uppgången på den
södra. Denna märkliga predikstol
är nu förstörd. — Nära intill
kyrkan är en vik, Drottningviken och
i granskapet en holme, benämd
Drottningholmen, der det säges, att
en drottning i urminnes tid skall
hafva lidit sjönöd, men blifvit
räddad på nämde holme. — Till
Baresund eller Bardsund har man velat
förflytta den Bardeviks hamn, der
svenska konungen Amund Olofsson
och norska konungen Olof den
helige omkring år 1027 efter slaget
vid Helgeån skulle ankrat med sina
flottor, hvilket antagande man trott
bestyrkas af de flere holmar, som
här bära namn efter Olof. I
senare tider har man emellertid velat
förflytta nämde Bardeviks hamn
till Blekinges kust. — År 1598
räddade sig konung Sigismund
under resa från Kalmar med stor
svårighet till Baresund undan en skarp
storm. Under den tid han måste
qvarstanna här för motvind,
utfärdade han bref till krigsbefälet,
anbefallande dem att hålla sig trogna
och stå emot hertigen.

Postadress: Waldemars vik.

Grytjöl, bruks- och landtegendom
i Hellestads s:n och Finsponga läns
h:d. De till Grytjöl lydande
hemman hörde förr under Finspong. På
1750-talet egdes stångjernsbruket af
enkefru Maria Altin, som var enka
efter en brukspatron Altin.
Manufakturverket egdes då af hennes

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free