- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
181

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta kanal - Göthvik, frälsesäteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Göta kanal.

Göthvik. 181

som närmast belägna grefve von
Plåtens graf, Husbyfjöl: Prins Nikolaus
August, Heda 2: Prins Oskar
Fredrik, Brunneby 2: Frans Gustaf
Oskar, Berg 2: Karl Ludvig
Eugene, Norshohns: Biskop Brask,
Brottom: Stockholm, Hulta: Göteborg,
Klämman: Linköping, Wenneberga
2: Norrköping, Karlsborg eller
Marieborg 2: Skandinavien, dito 1:
Örebro, d:o 1: Mariestad, d:o 1: Erik
Hagström, dito 1: Gustaf Lagerheim,
Söderköping: stadens namn, de
tvenne derpå följande: Göta
kanaldirektion och den siste eller den vid Mem:
Bengt Erland Frank Sparre.

Trafiken å kanalen har alltjemt
stigit. År 1834 passerade här 679
fartyg och båtar; år 1840: 885
seglande fartyg, 249 ängfartyg och en
ökstock med en inkomst af 60,990
kronor; 1855: 2,141 seglande och 708
ångfartyg emot afgifter af 135,404
kronor; 1860: 2,307 seglande och 951
ångfartyg emot afgifter af 270,166
kronor 2 öre. Under åren 1873 och
1874 har trafikrörelsen visat sig
mindre gynsam, serdeles för det
senare, ett förhållande, som varit en
följd förnämligast af inträffad
minskning i befraktningen å kanalen
hvilken minskning föranledts dels af i
allmänhet minskad rörelse, dels af
konkurens med jernvägarne. De
seglande fartygen hafva visserligen
till antalet öfverstigit de föregående
årens, men kortare afstånd med
frakterna hafva åstadkommit mindre
inkomst af dessa fartyg.
Passagerareångfartygen hafva i inkomst stått
ungefar på samma punkt, men hvad
lastångfartygen angå, så hafva de
visat en minskning både i antal och
inkomst. De hafva saknat frakter
och slutat sin resa tidigare än
vanligt. Under år 1874 trafikerades
kanalen af 375 st.
passagerareångfartyg med, en afgift af 40,474
kronor 54 öre, 551 st. lastångfartyg
med en afgift 78,820 kronor 8 öre
samt 3,9(1 st. seglande fartyg (med
varor) med en afgift af 69,278 kro-

nor 31 öre eller tillsammans 188,572
kronor och 93 öre.
Bruttoinkomsten för kanalbolagets fastigheter
tillsammans med trafiken utgjorde
för 1873: 282,278 kronor 82 öre och
för 1874: 247,132 kr. 52 öre, under
det kapitalvinsten för det förra året
uppgick till 120,257 kr. 19 öre och
för det senare till 91,618 kr. 60 öre.

Kanalens värde, säger Agardh i
sin år 1852 utgifna
statsekonomi-ska statistik öfver Sverige, kan
naturligtvis icke mätas efter den ränta,
den nu gifver de enskilda delegarne
utan efter hvad som skulle följa, i
fall kanalen nu borttoges, då den
trafik, som nu går genom denna
kanal dels skulle gå genom Falsterbo
och genom Öresund, dels till det inre
af landet icke finnas till. Genom
kanalen går nu tjogtals ångbåtar till
Göteborg, Wenersborg, Lidköping,
Karlstad och Jönköping, hvilka, ifall
kanalen icke fanns, icke heller skulle
finnas. Sverige var, före kanalens
byggnad, ett i sitt inre nästan
tillslutet land. Endast kusterna och
landet några mil innanför dem kunde
då fruktbargöras af den allt lifvande
handeln.

Sålunda har landet vunnit
millioner på detta företag. Staten skördar
vinsten deraf; under det de enskilde,
som fullbordade det, förlorade tre
fjerdedelar, af hvad de deruti insatt.

Göthvik, frälsesäteri i Ekeby s:n
af Göstrings h:d. Egendomen, som
i äldre tider kallades Giötavi skrefs
under 1600-talet Götavik och under
1700-talet Gjöttevik, har förr tillhört
adliga ätten Lillje af Greger
Mattssons ätt. Äldste egaren af denna
slägt var måhända konung Johan
III:s hofjunkare Sven Jönsson samt
derefter hans brorson öfversten
Peder Knutsson Lillje, som lefde under
slutet af 1500-talet. Tillhörde
derefter 1636 och 1647 sonen,
ryttmästaren Knut Lillje samt vidare
dennes son, öfversten Johan Lillje,
efter hvars död 1676 egendomen som
säteri innehades af hans enka Ka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free