- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
209

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellestad eller Hällestads socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellestads socken.

Hellestads socken. 209

stad 2, Holmen 1, Holmetorp 1/g,
Hålsköp Vj, Hårketorp 1, Högfall 1,
Jogerstorp l1/,,, Jägestorp 1,
Karstorp ’/»>• Karsvik ’/2, Kasteberg’/a,
Katterum 1, Kattorp 1/2, Klintorp
l/4, Koppetorp 72, Kulla r/2,
Kåt-torp 1/3, Ljusfall 3, Malmstorp */2,
Melhult »/a, Nygård 1, Nältorp 1,
Pershyttan 1/4, Perstorp J/4,
Porskilen */g, Prestköp 3/4, Rommetorp
1, Ruggestorp Rämninge2,
Rökslid 1, Rösjö 1, Simonshult 3/28,
Simonstorp l’/4, Skånstorp 3, Solberga
1, Sonstorp 1, Starsjö 1, Stigstorp
3/4, Stockhult ?/4, Svartebo 1,
Svarttorp 1/a, Svarfvaretorp ’/4, Såntorp
1, Sätra 3Va, Torekulla Hy Torp 1,
Ullstorp 23/4, Wagelö l»/2,
Wals-torp ll/j, Westerby ’J2, Westerby
1, Westerbyholm 1, Ås 1, Asebro
’/2, Östentorp ls/8 och Österby 3’/2
mantal. — Hufvudnäringen är
åkerbruk, hvilket likväl först på senare
tider bedrifvits så, att den blifvit
tillräcklig för det egna behofvet,
samt bergsbruk numera inskränkt
till olika slags smideshandtering,
äfvensom kolning, den senare nästan
uteslutande för jerntillverkningen.
Jernbruken hemta sitt tackjern från
Nerikes bergslager. Föröfrigt
finnas här tegelbruk, mjöl- och
såg-qvarnar, garfveri och kalkugn m. m.
Tillförene har här funnits
klädesfabrik, pappersbruk m. m. - Här
hållas årligen kreatursmöten i Februari,
Mars, Oktober och November. Flere
handelsbodar finnas inom socknen.

Befolkningen här har i oftast ett
föga tilldragande yttre. Genom det
arbete, de i allmänhet ha för händer
vid jernverken, få de en nedtryckt
kroppsställning. Folket är allvarsamt,
men påståendet att bränvinets
missbruk här skullevai-amindre
änannor-städes torde vara svårt att bevisa.
"Folklynnet är", säger Tham,
"allvarsamt men välvilligt, ej fallet för
nyheter men väl för ordning och
lydnad; här som i hela skogbygden
hurtigare och fyndigare än på
slätten, men med bibehållande af Öst-

götens lugna betänksamhet; under
en grof yta, ej utan
skarpsinnighet, åtminstone för egen fördel,
och talet ej utan humor i få ord.
Språket är lifligare än den vanliga
östgötskan, saknar den lenhet och
släpning, som tillhör
Linköpingstrakten, och har föröfrigt dels
för-ljortningar, dels egenheter både i
kud och utbildning: a och o öfvergå
till ä; i får i norra byggden
strup-ljud som i Wiby socken af Nerike."

Bergslagshandtering har varit
idkad inom socknen redan sedan
långliga tider. När densamma först
börjat, är för efterverlden obekant, men
att den varit i gång redan på
1200-talet är säkert. Från år 1377
finnes en urkund, som visar, att Jon
Holmstensson och dess fru Ramborg
Jonsdotter (af hvilka den ena var
af Rosenstråleslägten) bortbytte ett
par hyttor och grufdelar å
Hærle-stadhabergh till Bo Jonsson. Under
konung Erik af Pomern försökte
Hellestadaberg, som då hörde till
Bråbo härad, förgäfves att bilda en
egen bergslag. Ar 1428 utkom
nemligen en förordning, som föreskref,
att bergsmännen här skulle hålla sig
till allmänna lagen. När socknen
derefter erhöll sina
bergslagsprivilegier är obekant, men 1525
stad-fästades de, af konung Gustaf I i
Lerbäck, år 1587 af konung Johan
III i Wadstena och år 1629 af
konung Gustaf II Adolf i Stockholm,
hvilka alla åberopa sig på de
privilegier, som bergslagen af gammalt
åtnjutit. Till denna Hellestads
bergslag hörde 8’/4 hemman i Tjellmo,
4"/24 hemman i Wreta kloster
(sedermera Stjernorp), 2 hemman i
Risinge och 1 hemman i Regna,
tillsammans 108’/3 hemman.
Uppgiften härom är dock något olika, så
att år 1680 hörde till bergslagen
107n/24 hemman och på 1820-talet
1086/6 hemman. Genom kongl,
resolution af den 30 Juni 1820
upphörde Hellestad att vara bergslag
samt lades under landslagen från

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free