- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
217

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrmanshult, gård - Herrstadberg, egendom - Herrsäter, kronosäteri - Hertzberga, egendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Herrstadberg.

Hertzberga. 217

dom, varit urståndsatt att
upprätthålla sitt frälse och sitt anseende
samt derför återgått till
odalbonde-klassen. Åtskilliga permebref, som
med omsorg förvarats inom slägten,
berättas åtminstone delvis bestyrka
sanningen af denna sägen.

Herrstadberg, egendom i Qvillinge
s:n af Bråbo h:d. Den delen af denna
egendom, som är af skattenatur,
innehades under namnet Herrstad
under 1600-talet af slägterna Lilje och
Ribbing samt den af frälsenatur af
Horn m. fi. Senaste egarne hafva
varit löjtnanten Fr. Mæchel, 1825 hans
enka och dennes broder, öfversten G.
A. de Falk, 1853 fabrikören John
Schwartz samt från 1850-talet
nuvarande egaren, grosshandlaren L.
Ringborg.

Herrstadberg är beläget nära
Lodd-byviken samt var bebygdt för
ståndspersoner redan under
1700-talet. — Egendomen består af
Herrstadberg 2 m. skatte och Herrstad
ll/2 m. frälse m. m. tillsammans
5V4 mantal. — Afståndet till
Norrköping är omkring 0,4 mil.

Herrsäter, kronosäteri i Wärna s:n
af Bankekinds h:d, som under namnet
Herixæter omtalas år 1333. År
1550 skrifves egendomens namn
Hä-ressätther, senare Häredsäter och på
1700-talet Hersæter. Herrsäter skall
i äldre tider hafva varit kungsgård,
hvarunder en ansenlig mängd i
orten belägne hemman och torp hört.
Senare tillhörde den såsom frälse
riddaren och riksrådet Johan
Stensson Bese († 1505) samt vidare hans
måg riddaren och riksrådet Erik
Thuresson (Bjelke) samt derefter
son efter son, riddaren och
riksrådet Axel Eriksson († 1559),
riddaren och riksrådet Johan Axelsson
(† 1576) samt riksrådet Axel
Johansson, hvilken sistnämde dog
barnlös 1597. Konung Johan III:s
gemål, drottning Gunilla Bjelke,
dotter af Johan Axelsson, ärfde
sedermera antingen hela godset eller ock
en del deraf samt efter henne so-

nen, hertig Johan af Östergötland,
hvilken kort före år 1616 i
donation såsom manslän öfverlemnade
godset till sitt råd, ståthållaren Erik
Jöransson Ulfsparre, efter hvars död
år 1631 det ärfdes af sonen,
landshöfdingen, frih. Jöran Ulfsparre, som
då han år 1653 blef baroniserad,
skref sig friherre till Häradssäter.
Friherre Ulfsparre dog utan söner
år 1656, samt slöt således sjelf sin
friherrlig» ättegren, hvadan
Herrsäter enligt konung Karl XI:s bref af
den 16 oktober 1675 förklarades
hemfallet till kronan i brist af
manliga arfvingar. År 1683 kallas
egendomen gammalt säteri, tillhörigt
friherre Karl Larsson Sparre. År 1684
reducerades godset och förklarades
för kungsgård, samt blef sedermera
anslaget till boställe åt
öfverstelöjtnanten vid Östgöta kavalleri,
nuvarande Andra Lifgrenadierregementet.

Egendomen, som är vackert
belägen vid en mindre sjö, är bebyggd
för ståndspersoner. Ekonomi husen
äro i utmärkt godt stånd. Äldste
kände manbyggnaden här bestod af
ett stenhus, som uppfördes af Erik
Jöransson Ulfsparre. — Egendomen
består af 3’/f" mantal kronosäteri.
År 1683 bestod densamma af 2
mantal säteri, hvarunder dåvarande
egarens broder,friherre Erik Sparreskall
hafva "försvarat" några hemman rå
och rör. I reduktionsjordeboken
nämnes Herresäter såsom "gammalt
frälse men förbrutet", förlänadt till
Erik Jöransson men reduceradt. År
1700 upptages det som kungsgård.

Hertzberga. egendom i Skärkinds
s:n och h:d. År 1687 tillhörde
Hertzberga som frälse riksrådet och
presidenten, frih. Klas Rålamb samt säges
1726 hafva egts af en Slålarm. År
1850 egdes gården af en Pettersson,
1853 af S. N. Petreus och för
närvarande af herr Emil Schagerström.

Egendomen, som är belägen vid
landsvägen från Linköping till
Söderköping, kallas redan i böljan af
detta århundrade väl bebyggd, samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free