Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horns socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hogstads socken.
Hogstads socken. 231
terna lera men föröfrigt
förnämligast svartmylla äfvensom sand. —
Socknen är ganska rik på, vatten
samt tillhör egentligen Stångåns
floddal. Bland de förnämsta sjöarne
märkas Juttern, hvilken dock
endast med en obetydlig del hör hit,
Erlången med en längd af omkring
0.8 mil, södra delen af Åsunden,
Täften eller Täftaren m. fi.
Socknens förnämsta väg är en
större häradsväg från Kisa och
Eneby förbi kyrkan, der en mindre väg
möter, till Hycklinge. Nära Horns
kyrka är ändpunkten för Kinda
båtled. — Folkmängden var omkring
1750: 1,250, 1790: 1,544, 1805:
1,764, 1830 : 2,143, 1850 : 2,468
och 1873: 2,847 hvaraf 1,405
manspersoner. Hemmantalet är 493/4
oförmedl. och 423/8 förmedl. —
Socknen har 2 flyttande folkskolor
och 2 småskolor. I de förra
undervisas tillsammans 259 och i de
senare 92 skolbarn, under det att
53 undervisas i hemmet och 2
tillföljd af naturfel sakna undervisning.
Gårdar inom socknen äro: Böda 1,
Brofall 1le, Brunebo 11/2, Bränne 1,
Bräntorp 1, Droppetorp 1/2, Eneby 1,
Ekeby 1. Horns prestgård V/2,
Eple-rum 1, Falla 1, Finede 1, Flarka 3,
Flytthem 3, Fogelsrum 1, Greby
Gudhem 1, Hellefors 1/2, Holma
Hornsberg 11/2, Höghult 1/4,
Hökhult 1, Jonsbo ®/a, Kristineberg 1,
Kufvehult 11/2, Lannäs 1/2,
Långebro 1, Lönningehult 1. Mjöhult l’/8,
Mjöla 1, Måla fjg Ölofsboda ’/„
Orremåla ’/a> Rumma 1/a,
Rumpe-måla J/8, Saxkulla 3/4, Skinnarbo ?’/,,
Skogsmåla 1/2, Skrifvaremåla ’/4,
Thorsåker 2, Tufvetorp 1/g, Wäsby
1, Åby 1, Åbyboda 1, Åshorfva 3/4,
Äleby 1, Ärtemåla 1/s och
Odesjö-boda 1/2 mantal. — Hufvudnäringen
är åkerbruk samt skogsbruk.
Såsom binäring räknas fiske och jagt.
Dertill kommer en hammarsmedja,
terpentinfabrik, oljeslageri, färgeri,
garfveri, bryggeri, tegelbruk,
qvarnar och sågar m. m. Förr har här
äfven funnits ett pappersbruk (se
Blomfors). — Vid Horns kyrkoby
finnas handelsbodar. — Här hålles
äfven torgdag hvarje månad. —
Socknens hela utsädesbelopp är 1,542
tunnor spanmål, 1,600 tunnor
potatis och 15 tunnor lin eller hampa.
Af djur framfödas här 283 hästar,
440 oxar, 62 tjurar, 1,123 kor, 409
ungnöt, 2,152 får och 189
svinkreatur.
År 1319 nämnes Horn såsom
socken med egen sacerdos. För
närvarande och åtminstone sedan
1500-talet har Horn med Hycklinge
utgjort ett pastorat, hvilket är
konsistorielt af 2:a klassen. Socknens
äldsta kyrka var af trä med
sakristia af sten, samt var redan år 1587
så bristfällig, att hon då utdömdes
af biskopen Petri Benedicti
(Ölandus). Vid samma tillfälle bestämdes
äfven, att den blifvande nya kyrkan
skulle erhålla en annan plats, enär
denna var belägen på ett näs öster
om Åsunden, så att större delen af
socknens innevånare voro nödsakade
att ro till kyrkan, hvarunder de i
synnerhet vår och höst ofta voro
utsatta för lifsfara. Någon
ombyggnad blef likväl då icke af. År 1689
var kyrkan emellertid i stort behof
af reparation, enär sakristiemurarne
hade sjunkit samt lutade inåt
kyrkan. K. m:t beviljade då till
densamme en kollekt från hvarje kyrka
inom Linköpings stift. År 1741 hade
församlingen beslutat sig för att
bygga ny kyrka, men för den då
inträffade dyra tidens skull uppsköts
emellertid företaget. År 1753 togs
emellertid saken med allvar om
hand. Det var då 166 år sedan
kyrkan blifvit utdömd, och hon var
äfven i ganska bristfälligt skick. Af
följande utdrag ur en vid denna tid
af församlingen till Linköpings
domkapitel insänd anhållan om förbön
till trenne kollekter öfver hela riket
till sin nya kyrkobyggnad, kan man
åtminstone i någon mån se den gamla
kyrkans tillstånd vid denna tid:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
