- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
257

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härberga socken - Hästholmen, lastageplats - Hättorp, bruks- och landtegendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Härberga socken.

ningen namnet Fredrika efter
Gustaf IV Adolfs gemål. Läugden är,
tornet oberäknadt, 74 och bredden
42,5 fot. Altartaflan, som är målad
af Hörberg år 1798, föreställer Kristi
korsfästelse (Joh. 19: 30—35). Den
skänktes hit af rusthållaren Erik
Månsson i Forssa. Predikstolen af
bildhuggeriarbete är bibehållen från
gamla kyrkan. Orgelverket om 9
stämmor är • förfärdigadt af Anders
Malmström år 1799 samt förärad
af nyssnämde rusthållare.’—; I
kyrkans sakristia finnes en från gamla
kyrkan förflyttad grafsten med denna
inskrift i munkstil: Sub: hac: petra:
teguntur: corpora: Ramborgis: et:
Ingeborgis: et:ßlio: (sic) suo: Joan:
quaru: aie (/uarum anirrte) (sic) i
(in) pace. Stenen säges i äldre tider
ha legat på kyrkogården.
Sakristiedörren är rikt besatt med jernbeslag,
bland hvilka äro en mängd lösa
ringar. — På väggen i tornet är
uppsatt ett stärkt förgyldt men
mycket skadadt altarskåp, framställande
Kristus på korset emellan Maria och
Johannes. Kyrkans tvenne kloekor
hänga i tornet. På den större läses:

När GUD skänkte frid bland svensk,

rysk och dansk,
Och ADOLPH var hyllad till kronan,
ULRICA kom öfver med fröjd och

dants,

Och Kong FREDRICH satt uppå
thronen,

Vardt jag omguten i Norrköping stad
Sjuttonhundra fyrati’ fyra:
Gud bevare Kong och Ständer i rad
Samt Konglig flögheterna dyra.

Den gamla kyrkan hade en längd
med koret af 54 och en bredd af
21 fot. Såsom altarprydnad
härstädes tjenade ofvannämde altarskåp.
Något torn fanns icke, utan
klockorna hängde i en trästapel.

Afståndet från kyrkan är till
Linköping 2,5 och till Skeninge 0,8 mil.
— General visitation försiggick senast
år 1866. Socknens kassor äro
obetydliga.

Af fornlemningar märkas här
tvenne runstenar. Den ena af dessa,

Hättorp. 257

af hvilken endast en del är öfrig,
är lagd i tröskeln vid vestra
kyrk-dörren. Runorna äro öfver en fot
höga. Den andra är inrappad i
s. v. hörnet och vestra väggen af
högkyrkan samt uppgifves hafva
tydliga runor. Antydt har äfven
blifvit, att den utanför södra
kyrk-dörren belägna flata hällen
möjligtvis äfven kan innehålla runor. —
A Öjebro storgårds egor har man
för icke länge sedan i en åker
ofvanför Svartån funnit menniskoskelett,
hvaribland ett nerbäddadt endast
1,5 fot i lerbottuen. — På
Mellan-Karleby egor har vid upprödjning af
ett stenrör hittats ett långt, bredt
rör.

Postadress: Skeninge.

Hästholmen, lastageplats vid
Wet-tern midt emot staden Hjo samt
nära Omberg i Vestra Tollstads
socken af Lysings härad. Vid
lastbryggan är 8 fots djupt vatten.
Hufvudexporten är spanmål och
landtmannaprodukter. Här finnes
telegrafstation, äfvensom
gästgifvaregård, från hvilken äfven finnes
förbindelse med mindre båt till Hjo.
— Hästholmen finnes omtaladt som
by redan åren 1300 och 1310. —
Ej långt från ett härstädes
befintligt magasin finnas ’ hällristningar,
bestående af ett 5 fot långt skepp
samt många skålformiga
fördjupningar af olika storlek.

Hättorp, bruks- och landtegendom
i Tjällmo socken af Finsponga läns
härad. Hättorps hemman har varit
köpt af friherre Lars Kagg år 1646
men reducerades såsom f. d.
militie-hemman från arfvingarne.
Sedermera och under samma århundrade
tillhörde Hättorp bergsmannen Karl
i Tisareboda i Nerike, samt har
sedan dess tillhört Tisellska slägten
från far till son genom arf och köp.
Denne bergsmans son var prosten
Karl Karlsson Tiselius från Hammar
socken i Nerike. I början af
1700-talet tillhörde egendomen dennes son,
brukspatron Karl Karlsson Tisell

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free