Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högby socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Högby socken.
Högby socken.
djur framfödas här 70 hästar, 152
oxar, 3 tjurar, 239 kor, 25 ungnöt,
205 får och 124 svinkreatur.
Högby omtalas med kyrkoherde
år 1374. Pastoratet är tillsammans
med sina båda annexsocknar,
Skru-keby antagligen från
reformationstiden och Hogstad från 1596, ett
konsistorielt pastorat af 2:a klassen.
Kyrkan, som är gemensam för Högby
och V. Skrukeby, är uppbyggd
under åren 1871—72 af sprängd
gråsten och tegel. Byggmästare voro
direktörerne A. och J. Nyström.
Invigningen försiggick den 1
september 1872. Altarprydnaden
består endast af ett fristående
hvit-måladt kors, men finnes här bakom
en förgyld ram, inom hvilken är
spänd en blåmålad duk, i hvars ställe
altartafla framdeles kommer att
insättas. Predikstolen är särdeles
prydlig. Orgel verket om 18 stämmor
är förfärdigadt af P. L. Åkerman.
Den gamla kyrkan af kalksten
var af okänd ålder, samt räknades
med sitt höga och spetsiga torn
såsom en af de vackraste i häradet.
Denna kyrka nedrefs för att
erhålla kalk till den nya
kyrkobyggnaden. Inredningen var i fornåldrig
stil. Hvalfven voro försedda med
målningar. Altartaflan var från
katolska tiden. Predikstolen af ek
sedan 1728. Kyrkoherden Andreas
Petri Normolander, stamfader för
adliga ätten Celsing, var begrafven
i koret. — En af denna kyrkas
dörrar var läderbeklädd och sirad
med rika jernbeslag från romansk
tid. Af skinnet hade under
tidernas lopp flere remsor blifvit
bortskurna till vidskepligt bruk.
Dörren är numera införlifvad med
statens historiska museum.
Afståndet från kyrkan är till
Skeninge 0,5 och till Linköping 3 mil.
— General visitation försiggick
senast år 1863. Socknens kyrkokassa
blef helt och hållet medtagen vid
den nya kyrkans uppförande.
Skolkassan är omkring 1,400 kronor.
Af fornlemningar finnas härstädes
omtalade icke mindre än tolf
runstenar. Den märkligaste af dessa
är en fyrsidig stod med inskrift å
trenne sidor samt slingor å den
fjerde. Denna runsten, som förr varit
insatt i den gamla kyrkans
sakristievägg, utåt, står nu på gamla
kyrkogården. Inskriften är följande:
Thirkir (o : thuku?) . risthi .stilii
thansi : iftir : Asur . sin : muthur.
bruthur . sin . iar. intathis . austr . |.
Krikum . (på andra sidan) Kuthr.
karl . Kuli . kat .fim . suni . fiol. o .
furi . frekna . treks . Asmutr . an (i)
tathis . Asur . austr . (på tredje
sidan) T . Krikum . varth . o . hulmi.
Half tan . tribin . Kari. varth.a.tuti.
auk . tauthr . Bui. thurkil ■ rist.
ru-nar. Den sannolika tolkningen af
verserna å andra och tredje sidorna
antages sålunda: Gode bonden Kole
aflade fem söner: å Fyrisvall föll
käcke hjelten Asmund. Asur afled
öster i Grekland. Å Holmen blef
Halfdan dräpt. Kare blef egare
(? af gården) och dog hemma (= på
sin gård). Thorkel ristade runorna.
Af de öfriga runstenarne finnas för
närvarande trenne i prestgårdens
park. Desamma hafva förr sutit i
gamla kyrkans murar. Af dessa
är den ena utan inskrift men med
runkors märklig såsom den enda af
sitt slag inom Östergötland.
Föröfrigt omnämnas en, förr under
al-tarskranket, och två i golfvet under
tornet, hvilka blifvit förbrända till
kalk. Tvenne hafva sutit i
kyrkogårdsporten men äro nu borta.
Dessa liksom de tre föregående
känner man likväl endast såsom
fragment. Yid skolhusgården finnes en
och vid Ax8tad, såsom grindstolpe,
en annan. I stenfoten i
prestgårdens flygelbyggnad finnes en
runsten, hvilken är oåtkomlig. Denna
är måhända en af dem, som förr
varit använd i kyrkogårdsporten.
Bautastenar finnas eller hafva
funnits på ett par ställen inom
socknen. — Öster om kyrkan på gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
