- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
265

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jernstads socken - Johannisberg, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jersiads socken.

Johannisberg. 265

samme den 20 januari 1737 genom
en stark nordvestlig storm blef
kastad öfverända, hvarvid icke blott
kyrkotaket skadades utan äfven den
mindre ringklockan blef
sönderslagen mot kyrkmuren. Församlingen
hade sedan endast en klocka till år
1742, då den sönderslagna omgöts
med följande inkrift:

Jag kallar folket med mitt ljud

Till kyrkan, men den store Gud

Han kallar mer och bjuder så,

Att man till himmelen skall gå.

Den större klockan är gjuten år
1673 med Hornska och
Oxenstjern-ska ätternas vapen, under hvilka
läses:

Herr EV ART HORN, Friherre till
Margaborg, Herre till Rankas, Sundnäs,
Nordvik, Klakeborgli och Jerstad. —
Den Högvälborna Grefvinnan och Fru
MÆRTA OXENSTJERNA, Grefvinna
till Kroneborg, Friherrinna till Cimile
och Margenborg, Fru till Kankas,
Sundnäs, Nordvik, Klakeborgli och Jerstad.

År 1834 hittades i södra
kyrkomuren (tornet) ett fullständigt
ben-rangel, hvilket nedgräfdes i
kyrkogården. Kistan, i hvilken det legat,
var förmultnad.

Afståndet från kyrkan är till
moderkyrkan 0,4, till Skeninge 0,5 och
till Linköping 2,6 mil.—
Generalvi-sitation försiggick senast år 1867.
Socknens kyrkokassa bestiger sig
till omkring 2,000 kronor.

Af fornlemningar märkes här en
"svartgnistrig" runsten å
kyrkogården invid torntrappan. Å
Rosendals egor har man tid efter annan
vid grustägt funnit menniskoben och
lemningar efter likkistor, måhända
från pesttiden 1710—11, då 18
personer dogo i socknen. Ättekullar
hafva funnits på flere ställen, men
äro nu till större delen förstörda.
Vid Höganäs har ända till för några
år sedan funnits en hög bautasten,
hvilken blifvit söndersprängd och
använd i en stenmur. Uti de å
egorna belägna sandgroparne "hafva
hittats", skrifver fornforskaren
Nordenskiöld, "icke allenast obrända

ben och kranier jemte flintredskap
utan äfven brända ben och
lerur-nor, ett bevis att stället af olika
folkslag varit till samma ändamål
användt. Enahanda har
förhållandet varit vid de strax i närheten
utmed landsvägen belägna
ättekullar, hvaraf en stor del mer eller
mindre af grushemtning blifvit
förstörda. De hittade kranierna
liggande i sällskap med flintredskap,
visa en rastyp alldeles olika den nu
lefvande rasen; ansigtet är
progna-tiskt, utskotten på nedra käken dels
bredare dels kortare; äfven alla
andra dimensioner serdeles
skiljaktiga och benbyggnaden mycket gröfre.
Jorden hvari skeletten ligga är
särdeles fet och svart. — Också uti
sandgroparne vid Ullewi
vester-norrgård upptäckes en svart
jordrand och menniskoben." Vid
Kla-keborg har förr funnits lemningar
af en byggnad (se denna artikel).

Postadress: Skeninge.

Johannisberg, säteri i Tjällmo s:n
af Finsponga läns h:d, som förr och
ännu 1726 hetat Hagevik.
Egendomen köptes med en mängd
tilly-dande af Louis de Geer samt
såldes af hans slägt till
öfverstelöjtnanten Johan Orcharton, hvilken var
egare 1683, då den kallas temligen
bebyggd sätesgård af 2 m.
allodial-frälse med Ånerfva 2 m. ladugård.
Tillhörde efter hans död hans frus
dotter i första giftet Kristina
Schlet-zer, som var gift först med
majoren Markus Reenstjerna och sedan
med en Toutin. Efter hennes död
tillföll egendomen 1704 hennes
halfsyster Isabella Orcharton, hvilken
före sin död försålde densamma till
bruksherren Johan de Geer d. y.,
hvilken här uppförde ny
manbyggnad och gaf egendomen sitt
nuvarande namn. Egdes efter hans död
1740 af sonen, kapten Alexander
de Geer, sedermera af dess frände
öfverintendenten och kammarh. Louis
de Geer († 1758), vidare genom köp
af dess son, kammarherren, frih. Jo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 15:02:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free