Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannisberg, säteri - Johannisborgs slottsruin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•266 Johannisborgs slottsruin.
Johannisborg9 slottsruin.
lian Jakob de Geer († 1809).
Egendomen har vidare tillhört m:ll E.
C. Tisell 1825, brukspatron Petter
Jansson 1829, dennes måg
häradshöfdingen C. Richter 1853, vidare
och ännu 1871 hans sterbhus.
Nuvarande egaren är possessionaten M.
Areschoug.
Säteriet är beläget nära sjön
Ly-rens s. ö. strand, samt har åbyggnader
af sten. Trädgård finnes.
Egendomen består af Johannisberg 2
mantal frälsesäteri med Anerfva ’/*
m-ladugård och Björnsnäs 1 m. frälse.
— Afståndet till kyrkan är 0,8 mil,
hvarifrån är 4,6 mil till Linköping.
Johannisborgs slottsruin, belägen
på Saltängen norr om Motala ström
strax utom Norrköping. Grunden
till Johannisborgs slott lades den 3
inaj 1613 af konung Johan III:s son,
hertig Johan af Östergötland, men
det blef icke färdigt förr än några
är efter hertigens död, som
inträffade 1618. Slottet var bestämdt
till enkesäte åt hans gemål, men
äfven hon afled redan fem månader
efter sin man. Då de voro
barnlösa, gick slottet till kronan.
Vid denna byggnads uppförande
blef allmogen inom provinsen mycket
använd med körslor och derjemte
utarmad genom en särskild skatt,
hvilken blef dem pålagd under namn
af Norrköpingsbjelpen. Slottet var
befästadt med djupa grafvar och
dubbla vallar, hvilka voro
bestyckade med 30 adertonpundiga
jern-kanoner. Sjelfva byggnaden var
uppförd af tegel samt hade i trenne
våningar trettiosex stora eldrum.
Taket var af koppar, brutet allt
efter sjelfva byggnadens form.
Torn-byggnader, prydda med vackra
spiror, voro utbyggda en på hvardera
gafv eländan och tvenne på hvar
sin långsida. Det hela synes hafva
haft ett särdeles prydligt
utseende. Kommendanter härstädes voro
Pierre Bo Margalli, adl.
Granaten-felt, kommendant härstädes 1642
och i Norrköping 1644 samt
slotte-hauptmannen Henrik Primeroosl651.
Bland kände befallningsmän nämnas
Nils Johansson från 1649 och
Johan Person Moretus, förut
stadssyn-dikus i Norrköping, från 1655. —
Slottet underhölls länge, men år
1720 tillät konung Fredrik I, att
då det tillföljd af den lösa, sanka
och odugliga vallén sjunkit, så att
det var alldeles förderfvadt och
obrukbart, detsamma skulle få
raseras, och sten och andra
materialier användas till återuppbyggandet
af de offentliga hus i Norrköping,
som året förut blifvit uppbrända af
ryssarne, detta så mycket mer som
slottet var odugligt till allt försvar.
Såsom ett vittne för efterkommande,
hvarest Johannisborgs slott en gång
varit beläget, lemnades qvar det till
borggården förande porthvalfvet,
hvilket stod under tak ända till
år 1806, då åskan den 21 juli
antände sjelfva tornspetsen,
hvarefter inom få minuter koppartaket,
allt trävirke och portarna voro af
elden förstörda. Den nedsmälta
kopparen och jernet uppsamlades och
försåldes för kronans räkning.
Numera finnes endast sjelfva
portingången jemte deröfver befintliga murar
till tvenne våningars höjd samt
obetydliga lemningar af vallarne öfriga.
Följande inskrift, huggen i teljsten, å
ena sidan af denna portöppning har
till efterverlden bevarat minnet af
slottets grundläggning: Den
högbe-mälte Furste och Herre, JOHAN
med Guds Nåde, Sver. Göth. Wend.
Arffurste, Hertig till Östergötland
etc. hafver denna fästning fundera
och bygga låtit, Gudi till ära, sig
och sina torvandter och
efterkommande till nytto och godo, och
begynt år 1613 tlien 3 Maji pä sitt
ålders år det tjugondefemte. Denna
inskrift finnes äfven på latin, men
de äro nu delvis skadade.
Dessutom finnes hugget i sten ett
porträtt af hertig Johan äfvensom hans
och hans gemåls vapen m. m. Of-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
