- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
269

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S:t Johannis socken - Jonsberg, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S:t Johannis socken.

Jonsberg. 269

den i7*/« aili. och den norra
14alnar. Södra delen har
rikstygmä-staren Johan Liljehöök på Händelö
bekostat och deruti låtit förfärdiga
en stor upphöjd familjegraf åt sig
och sina arfvingar, hvilka förenämde
salige herre till värdigt äreminne
låtit uppsätta på kyrkans södra
gaf-velmur ett epitafium med följande
påskrift:

Sta quisguis et lege, kic tegitur
JOHANNES L1LJEHÖK, Dn in Färdala,
Hendelö et Tråfva, magnus origine, sed
et factis; nec enim aliena magis quam
propria virtute clarus audire voluit.
Is, jactiu feliciter in Academia
patria-studioruiu iundamentis, Gum, sub
auspi-ciis gloriosissimi illius Regis GUSTAVI
ADOLPHI, Martis palesiram ingressus
esset, et in ea per singula fere militaria
munia carn laude decurrendo, tandem
ad supremam rei Tormentariæ
præfec-turam asscendisset, tumque viam ad
al-tiora virtus parasset metam posuit
fa-talis illa acTLipsiam 23 octob. MDCXLII.
comissa pugna, qua fortissime
dimican-do, postquam haud parvam victoriæ
partem ad sui nominis gloriam
adjecis-set, mortæ heu! præmatura nimis, vix
enim 44 annum excesserat, occubuit,
fato nescio num magis infelici
anglo-rioso; vicit moriendo, etc.

Den norra korskyrkan har
ståthållaren öfver Finland, öfversten
Arvid Eriksson Stålarm till Lindö
låtit bygga tillika med den
Oxenstjern-ska familjegrafven, som är här. I
koret på norra sidan är ock en graf,
som lydt till Westerbyholm. Den
var till år 1736 upphöjd, men nämde
år jemnades grafven med golfvet.
Deröfver var förut en förbränd
marmorsten, på hvilken stått att läsa:
Här under ligger begrafven den ädla
och välborna Fru, F. ANNA, Herr
Ture Bengtssons dotter till
Benhammar — n–som afsomnade i Her-

ranom Jesu Kristo på Westerbyholm
d. 30 febr. 1573. På en annan sten
framme i koret, som varit lagd
öfver det olyckliga riksrådet Sten
Ba-nérs graf, hvaruti han, efter
undergånget dödsstraff i Linköping den
20 mars 1600 blifvit lagd, har
äfven funnits en inskrift. — Kyrkans
ansenliga sakristia uppmurades år

1746, då den förra, som var byggd
år 1641f nedrefs. Altartaflan,
förfärdigad af bildhuggaren Nils
Öster-bom, är förärad till kyrkan år 1736
af tapetmakaren Anders Utterbom.
På densamma framställes Kristus å
korset omgifven af bilder af
Johannes och Maria samt nedanför i
målning Nattvardens instiftelse.
Predikstolen, förfärdigad af samma
bildhuggare, invigdes 1747.
Orgelverket är ganska litet och odugligt.
Kyrkan är utan torn, och hänga
klockorna med slaguret i
trästapel. –-Åtskilliga gånger har

denna kyrka undergått olyckliga
öden. År 1567 lades hon af
danskarne tillika med staden i aska,
hvarefter k. Johan Hl år 1586
förordnade om arbetslöns betingande
med en tornbyggare, men någon
tornbyggnad synes dock icke
kommit till verkställighet, emedan icke
några tecken synes efter något torn.
År 1655 hade kyrkan åter den
olyckan att med staden genom vådeld
undergå brand, och år 1719 blef
hon af ryssarne alldeles afbränd.
Emedan hvalfven dock uthöllo
eldens hetta utan att skadas, så blef
kyrkan snart bragt i det stånd, att
gudstjenst deruti kunde hållas
såväl af sockenboarne som af stadens
innevånare, till dess stadskyrkan kom
under tak."

Till år 1653 sträckte sig
kyrkogården längre ut både i norr och
söder men blef nämde år på
drottning Kristinas befallning förminskad,
och hafva de gårdar, som stå på
den utlagda delen af kyrkogården,
derefter betalat tomtören till
kyrkan. Från år 1813 är
begrafningsplatsen utanför södra tullen.

Generalvisitation försiggick senast
åren 1853 och 1875. Kyrko- och
skolkassan hade år 1874 en skuld
af tillsammans omkring 7000
kronor.

Postadress’: Norrköping.

Jonsberg, säteri i Jonsbergs s:n
af Östkinds h:d. Denna egendom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 15:02:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free