Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonstorp, egendom - Kaga socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Jonstorp.
Jonstorp.
sålde egendomen på auktion den
5 juni 1856 till rusthållaren Karl
Knutsson, hvilken den 1 september
1857 sålde den till bleckslagaren J.
F. Elmqvist. Den 25 april 1865
köptes gården från honom af hrr
P. J. A. Holmberg och O. W. S.
Levenhagen, af hvilka den
förstnäm-de från den 19 juni 1866 är ensam
egare.
Egendomen består af Jonstorp 1
mantal frälse med dertill hörande
| Svlthumpen och tillköpta delen Litt.
K. af förra allmänningen Ludden.
Arealen är enligt 1866 års karta
omkring 153 tunnl. åker, 17 tunnl.
äng, 167 tunnl. skog och betesmark,
6 tunnl. impedimenta jemte
skogelotten af Ludden 14 tunnland. —
Afståndet till Norrköping är 0,8 mil.
K.
Kaga socken i Hanekinds härad
gränsar i nordost till sjön Roxen,
i sydost till S:t Lars, i söder till
Kärna, i sydvest till Ledberg
(Ledeberg) af Walkebo härad, i norr
och nordvest till Svartån mot Wreta
kloster af Gullbergs härad.
Längden är 0,5 och bredden 0,3 mil.
Arealen är 0,150 qv.-mil land och
0,052 vatten eller 2,812 tunnland
hvaraf
1,728 tunnl. åker och odlad jord,
488 ,, äng, samt
596 „ skogbärande mark.
Socknen är helt och hållet ett
slättland. Den skog, som finnes, är
till större delen belägen å
Wester-bränninge egor. Rådande
jordmånen är lera med dunjord,
svartmylla och sand. Det inre af
socknen bevattnas af några bäckar, af
hvilka den största, som kommer från
Kärna socken, utfaller i Roxen, samt
ett par mindre, som utfalla i
Svartån. Denna å gör vid Stacka ett fall,
hvilket der drifver en qvarn.
Stora landsvägen från Linköping
till Bergs gästgifvaregård går i
nordvestlig riktning genom socknen. Yid
norra gränsen är den öfver
Svartån ledande s. k. Nybro, hvilken
ombyggdes på 1850-talet. Hvarje
resande har här ända till år
1863 fått betala öfverfartspenningar.
Från denna större landsväg utgå
mindre i vestlig riktning, hvaribland
en förbi den vid Svartån belägna
kyrkan.
Folkmängden var på 1750-talet
540, 1790: 600, 1810: 602, 1830:
697, 1850: 680 och 1873: 679,
hvaraf 332 manspersoner. —
Hemmantalet är 43®/8 ofbrmedl. och 361/,
förmedl. — Socknen har 1 fast
folkskola med 90 skolbarn; 1
undervisas i allm. läroverk, 6 i enskild
skola, 15 i hemmet och 1 saknar
undervisning till följd af naturfel.
— Socknen har eget bibliotek.
Gårdar inom socknen äro:
Algu-vid 53/s, Gerstorp 1, Gillberga 3V,,
Hafverland ’/a, Kaga (tillhörde
i äldre tider såsom berregård
familjen Svantepolk samt skänktes
1310 till Wreta kloster; jfJ m. är
från 1643 kaplansbost.), Krok-,
Mellan- och Wester-Bränninge 97/s,
Lera 3 (omtalas 1325), Olstorp 1,
Stacka Sätuna 8’/« och Örberga
’ * o ’ 4 o
s/4 mantal. — Åkerbruk är enda
näringen. Utsädesbeloppet är 954
tunnor spanmål, 329 tunnor potatis
och 3 tunnor lin eller hampa. Af
djur framfödas här 86 hästar, 158
oxar, 15 tjurar, 290 kor, 115
ungnöt, 198 får och 120 svinkreatur.
I äldre handlingar omtalas sock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
