Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaga socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kaga socken.
Kaga socken. 275
nen under namnen Kawu, Kafhögha,
Kaugha 1310 och 1341, Kagu och
Kaga. Socknen är utan tvifvel en
bland de äldsta i länet. Hon är
annex till Kärna pastorat, hvilket
är biskopsprebende af 2:da klassen.
Från midten af 1200-talet nämnas
här kyrkoherdar, hvilka likväl
redan då derjemte voro tjenstemän
vid Linköpings domkyrka, såsom
år 1256, då Ragvaldus Simonis,
hvilken var domkyrkans oeconomis, hade
Kaga som prebende. År 1272
skänkte konung Waldemar sin gård
Al-guvi jemte sin till Kaga kyrka
egande patronaträtt till ett kanonikat i
Linköping. Sätuna hade han redan
1251 skänkt till ett kanonikat
dersammastädes. Med undantag af
några få år från 1607 hafva
biskoparne haft Kaga som prebende
sedan 1587, hvilket år konung Johan
III genom bref af den 1 augusti
lemnade biskop Petrus Caroli denna
rättighet för sig och efterträdare.
Genom bref af den 13 februari 1627
stadfästade- konung Gustaf II Adolf
dessa rättigheter. Kyrkan är
enligt en uppgift från 1700-lalet,
hvilken äfven synes sannolik, från
omkring år 1137. Hon skall då vara
grundlagd af konung Sverker. Vid
kyrkans invigning säges han här
hafva till kristen låtit döpa sin nära
nittioårige fader, östgötakonungen
Kol, som strax derefter afled, klädd
uti sina dopkläder. Kyrkan är af
kalksten af gammal byggnadsart,
bestående af torn, långhus, korrum
(det s. k. sånghuset) och korrundel,
med en Jängd af 79 och en bredd
af öfver 20 fot. Tornet är högt
med vacker tornspira. Det är i tre
afsatser, hvaraf den öfre är något
ehuru obetydligt mindre än den
undre. På öfversta afdelningen
förekommer kring öfversta kanten en
rundbågsfris med nedgående lisener.
Fönstren äro moderniserade; det
inre af kyrkan är hvitrappadt.
Kyrkans hvalf äro icke ursprungliga.
Å kyrkvinden äro nemligen å mu-
rarne emellan hvalfven och den
rak-liniga ornamentslist, der det forna
platta trätaket tog vid, gamla,
märkliga och konstnärliga
väggmålningar i hela koret och större delen
af högkyrkan. Trätaket anses vara
ersatt med dessa hvalf mot slutet af
medeltiden. Målningarne, som äro
från 1100-talet (icke såsom det
uppgifvits från 1400-talet), äro i
konsthistoriskt hänseende af stort värde.
Öfver och omkring är en hög
arabesk. Figurerna äro stora. Här
förekommer Kain och Abel, andliga
personer med mitra eller med
tonsur, den helige Olof med riksäpple
och yxa och en bredvid den
sistnämde stående välsignande engel.
Äfven är här en scen ur det betler
hemitiska barnamordet. Krigarne
äro klädda i åtsittande ringbrynjor,
som sammanhållas kring lifvet af
ett bälte. Nacke och haka täckas
äfven af ett ringplagg. Öfver
hjessan sitter en afrundad hjelm.
Svärdet har en mellankafle, passande för
handen, med rund knapp och rak
parerstång. Sjelfva klingan är i
förhållande till längden ganska bred.
— Det gamla altarskåpet, å hvilket
Kristi korsfästelse framställdes var
redan i början af detta århundrade
borttaget och ett fönster i stället
upphugget. Delar af detta
altarskåp från katolska tiden förvaras
ännu. Predikstolen uppsattes 1747
för en kostnad af 600 d:r k:mt.
Orgelverket om 7 stämmor är nytt
samt förfärdigadt af Sv. Nordström
från Flisby. — I södra korfönstret
äro 2 rutor 4 och 6 tum i fyrkant
af måladt, brändt glas, innehållande
vapensköldar, i den ena en ryttare
på en half häst, ridande i en
eldslåga, med underskrift: Hans
Mårtensson G arf. Anno 1646; i den
andra ett qvinnoporträtt och
Cristi-na Assers d. Dessa makars vackra
grafsten, af kalksten med mannens
vapen öfverst emellan figurerna, är
uppsatt på ytterväggen af deras
graf-kor. I denna graf hvilar äfven öfver-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
