- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
277

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalfvestad, egendom - Kalfsjö, gård - Kallerstad, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kalfsjö.

Kallerstad. 277

dig beskaffenhet. — Afståndet till
Wadstena är 0,5 mil.

Kalfsjö, beläget i W. Ny s:n af
Aska h:d, tillhörde 1687 fröken Ch.
Bjelkenstjerna och 1700 J. Fleming.
Egdes 1726 och framgent under
Medevi säteri, hvarifrån gården
såldes år 1828 till bruksinspektören
K. J. Bergström, hvilken var egare
till 1839, då den försåldes till
fabrikören F. Hertzman. År 1859
köptes Kalfsjö af herr S. Sandgren,
hvilket köp genast öfvertogs af hans
broder, nuvarande egaren,
ingeniören T. E. Sandgren.

Manbyggnaden, som uppfördes
1861, är belägen invid Kalfsjön.
Den gamla manbyggnaden, å hvars
takås var inhugget årtalet 1746,
nedrefs 1868. — Egendomen består
af Kalfsjö Vj mantal frälse,
förmed-ladt från 1 och dermed i sambruk
varande Klastorp Wg mantal skatte.
Enligt 1713 års karta synes Kalfsjö
endast varit ett skogshemman,
innehållande 267 tunnland, hvaraf blott
11 tunnland öppen jord, hvilken
senare likväl nu blifvit mångdubblad.
Egendomen i sin helhet försörjer 4
hästar, 3 par oxar, 25 kor och 12
ungnöt. — Afståndet till kyrkan är
0,4 ocli till Medevi 0,2 mil.

Kallerstad, säteri i S:t Lars s:n
af Åkerbo h:d. Denna egendom
finnes såsom by omtalad år 1313,
hvilket år den 4 mars kaniken i
Linköping Inge testamenterade en gård
i Kallirstadh till Linköpings
domkyrka. År 1328 omtalas
Kalder-stadh. Några bönder härstädes
framförde nemligen då klagomål hos
drotset Knut Jonsson öfver
förvaltaren af kungsgården Stång, under
hvilken gård delar af Kallerstad då
ntan tvifvel hörde. År 1337
omnämnes en Haquinus af Kældærstad.
Bondhaltebol i Kallerstad köptes till
en del år 1343 af Nils af Stång,
och år 1344 sålde Peter Håkansson
V4 åtting härstädes till fogden i
Linköping Nils af Stång. Har
sedermera så småningom sammankommit

till en egendom. Den delen, som
är af säterinatur, har varit prebende
samt köptes från kronan dels af
öfverstelöjtnanten, sedermera
öfversten Hans Garff år 1649, dels af
öfversten Per Andersson Linderoth år
1646. Egdes derefter som säteri af
biskopen Samuel Enander, adl.
Gyllenadler († 1670), vidare af hans
enka Brita Nilsdotter samt af
sonen, majoren Karl Gustaf
Gyllenadler († ogift), men reducerades.
Tillhörde sedermera sistnämde egares
svåger, generalmajoren, frih. Anders
Lagerkrona († 1739), derefter
dennes måg, generalmajoren Otto
Reinhold Wrangel († 1745) samt vidare
hans son, riksrådet, grefve Anders
Reinhold Wrangel, hvilken 1774
försålde säteriet till doktorinnan
Hedvig Sofia Lidén. Senare och
omkring 1818 egdes det af
landskam-reraren Johan Gabriel Bergegren
(† 1841), en särdeles snillrik och
för det allmänna verksam man, hvars
minne på mer än ett sätt ännu
fortlefver. — Frälsehemmanet såldes
1658 af öfverstelöjt. Hans Garff till
biskopen Samuel Enander, och 1676
försåldes en annan del af detsamma
af fru Helena Ulfsparre till
Enan-derska familjen. År 1677 och 1686
egdes en del häraf af enkefru Brita
Gyllenadler och 1700 af friherre
Anders Lagerkrona, hvilken 1728 köpte
ytterligare en del af egendomen af
sin styfson, öfverstelöjtnanten Karl
Magnus Du Rietz. En del af
frälset egdes 1686 och 1700 af Lars
Sparre samt 1726 af kammarherren,
grefve Fredrik Lorents Bonde, som
1737 försålde densamma till
generalmajoren Germund Karl von Brunijan
(Braunjohan). Vid denna tid
berättas det, ur -hvilken källa känna
vi icke, att här anlagts
mullbärsplanteringar genom frön införskrifna
från Frankrike. Öfver 3,000
plantor sägas dock hafva blifvit
ihjäl-skållade med hett vatten af
bönderna, hvilka ansågo det vara bättre
att använda marken till odling af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free