- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
282

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlshult, säteri - Karlströms bruk, se Karlsby - Karstorp, säteri - Kettilstads socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282 Karstorp.

Kettilstads socken.

de 2:ne till höger af tegel innehålla
den ena 8 rum och den andra stall
och de 2: ne till venster, reveterade
af timmer, innehålla den ena 4 rum
och den andra spanmålsmagasin.
Gården omgifves af en 8 tunnlands
stor trädgård och park. —
Egendomen består af Karlshult 1 mantal
skattesäteri med Herseby 1 mantal
skatte i Kristbergs socken. Båda
egendomarne gränsa till sjön Boren.
Under den sistnämde af dessa
egendomar lyda 12 st. torplägenheter
och under hufvudgården 3 st. d:0 |
torutom 26 st. bebyggda tomter,
hvilka till större delen mot arrende
äro upplåtna åt Motala verkstads
arbetare. Till Karlshult hör
tegelbruk med lastbrygga vid Boren.
Yid detsamma tillverkas årligen
minst 200,000 murtegel, förutom
tegelrör, samt tak- och
beklädnadstegel. Hufvudgårdens egovidd är
282 tunnland, hvaraf 120 åker, 30
äng och 132 hagmark. Egovidden
vid Herseby är 855 tunnland,
hvaraf 115 åker, 50 äng, 282 hagmark
och 408 skogsmark. All hag- och
ängsmark är delvis beväxt med ask
men hufvudsakligast med ek- och
björkskog. — Afståndet till kyrkan
och Motala är 0,5 och till Motala
verkstads jernvägsstation 0,3 mil.

Karlströms bruk, se Karlsby.

Karstorp, säteri i Klockrike s:n
af Bobergs h:d, hvilket till en tid
säges hafva hört under
Kungs-Norrby, men som sedermera köptes år
1647 af Anders Koskull. Tillhörde
1683 och 1686 fru Katarina
Krusebjörn, f. Kyle samt kallas då
medelmåttigt bebyggd sätesgård af 3
mantal allodialfrälse. Egdes vidare
af hennes son, öfversten Adolf
Johan Krusebjörn († 1703) samt
derefter af hans mågar, assessoren Lars
Sandberg († 1721) och majoren
Georg Henrik Wolffelt († 1756),
gifta efter hvarandra med Ulrika
Katarina Krusebjörn († 1754).
Derefter tillhörde egendomen hennes
söner, till J/3 ryttmästaren Otto

Magnus Wolffelt och till */3
ryttmästaren Johan Adolf Sandberg.
Egdes 1818 af inspektören Jakob
Peter Nordqvist, 1852 af
jägmästaren J. F. Nordén och 1872 af G.
Melin och Johansson.

Egendomen, som är belägen vid
Svartån; består af 1 mantal
skattesäteri.

Kettilstads socken i Kinds härad
är dels belägen emellan Asunden
och Ämmern med en kil vester om
sistnämde sjö samt gränsar här i
nordnorvest till Tjärstad, i sydvest
till Eneby, dels och till största
delen öster om Ämmern med gränser
åt norr, nordost och sydost till
Ät-vid, åt sydost och sydvest till
Oppeby och åt vester till Hägerstad
samt Tjärstad. Den största delen
har en längd af 2 och en bredd af
omkring 1 mil; den mindre en längd
af 1 och en bredd af högst 0,4
mil. Hela arealen är 1,261 qv.-mil,
hvaraf 0,226 vatten.

Socknen säges till ungefär lika
stor del hvardera upptagas dels af
mossar och berg samt dels af mer
eller mindre fruktbar mark.
Rådande jordmonen är till större
delen lera, föröfrigt dels svartmylla
och dels stenbunden sand. — Icke
obetydlig del upptages af sjöar och
gölar, hvaraf 120 lära finnas inom
pastoratet. Af sjöar, som helt och
hållet eller också endast till en del
tillhöra socknen, märkas Åsunden,
Ämmern, Åländern, Strien,
Hårsfjärden, Gulmaren, Glypen, Tolen
och Hallången m. fi. I Strien
uppkom under gudstjensten en söndag
i augusti månad år 1804 med en
häftig knall en omkring 2,000 fot
lång holme på ett afstånd af
omkring 100 fot från land. 1
densamma fann man stenflisor såsom
efter en nyss skedd bergsprängning.
Efter trenne veckors tid nedsjönk
den åter, men har äfven i senare
tider några gånger varit synlig,
bland annat år 1848. Yid dess första
uppträdande förflyttade sig braxen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 15:02:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free