- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
283

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettilstads socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kettilstads socken.

Kettilstads socken. 283

fisket ur Strien till den i
Hägerstads socken närbelägna sjön
Simmern.

Genom socknens vestligaste del
går socknens enda större landsväg,
d. s. k. Kisavägen, hvilken äfven
här delvis blifvit omlagd under
förra hälften af detta århundrade.
Några mindre vägar finnas äfven
dertill, men intill år 1773 fanns här
ingen landsväg längre än från
landsvägen vid Linnäs i Tjärstads
socken och till kyrkan, vid hvilken
två tredjedelar af sockenboarne då
hade sina stall och vagnshus, och
dit de sommartiden måste, såsom
det kallades klef ja d. v. s. emellan
två efter hvarandra gående och på
två med rep och hankar hopfogade
stänger föra, hvad de skulle föra
hem från eller bort till staden.
Egaren af Adelsnäs, friherre Adelsvärd
lät då på 1770-talet anlägga en 1’/a
mil lång landsväg från nämde
säteri till Söderö. Härifrån anlades
då på socknens bekostnad en väg
till kyrkan, som dock blef så illa
anlagd, att den var i det närmaste
ofarbar.- Sedan frih. Adelsvärd år
1792 inköpt Söderö gods, lät han
derför anlägga en ny väg från
sistnämde ställe till kyrkan.

Folkmängden var 1754: 844,1790:
1,017, 1810: 1,144, 1830: 1,219,
1850: 1,556 och 1873: 1,775,
hvaraf 877 manspersoner.
Hemmantalet är 45’/4 oförmedl. och 403/4
förmedl. — Af folkskolor finnas här
1 fast och 2 flyttande. I den förre
undervisas 72 och i de senare 165
skolbarn, under det att 67
undervisas i hemmet, och 1 saknar
undervisning till följd af naturfel.

Gårdar inom socknen äro:
Bel-linge 1, Beta ’/4, Brevassa */a,
Dockekulla ’/j, Fjersbo 1, Galmesås V2,
Gårdby 21jl, Hamra 1, Hjelmseryd
74, Hofstad 2, "Hvena %, Hvilebo
1, Hålebo 1, Hårsbo V4, Hårshult
Va, Kettilstad prestgård la/4,
Ket-tilstad 2, Kårtorp l/a> Långnäs 1,
Massebo */4, Mörtetorp 1/4, Norr-

torp ’/j, Norstad 2, Söderö med
underl. lls/8, Tolebo %ft, Tolemåla
l/4, Tranebo Walla 33/„,
Wi-gerstad l,/4, Arenas 1/s och
Öm-elsbo 1/4 mantal. — Näringar äro
åkerbruk, äfvensom fiske samt
väfnad, tillverkning af tjära m. m.
Sågar, qvarnar, ett tegelbruk och
ett garfveri finnas äfven.

Kætilstadha nämnes ofta under
1300-talet, bland annat år 1323 och
1383. Förstnämde år sålde konung
Magnus jord till kyrkan. Socknen
säges hafva sitt namn efter Kettil,
en mägtig man, som var Jarl hos
Håkan Råde. Kettil lefde
härstädes vid tiden för kristendomens
utbredande i vårt land, men var så
tillgifven sina förfaders tro och sina
gudar, att han på intet vis kunde
lida kristendomens läror. Af
fruktan för att af konung Inge d. ä.
med våld tvingas att ombyta
religion skall Kettil hafva undandragit
sig allt umgänge med verlden samt
ingått i sin grafhög tre år före sin
död. För denna sin tillgifvenhet
mot hedendomen blef han kallad
Kettil Okristen. — Soeknen
utgör tillsammans med Tjärstad ett
konsistorielt pastorat af l:sta
klassen. Kyrkan har en vacker
belägenhet invid sjön Strien å en höjd,
hvarifrån man kan se såväl
Hägerstads som Tjärstads kyrkor. Hon
är uppbyggd af gråsten år 1760
samt invigd samma år, är senast
reparerad år 1862 och är nu i godt
stånd. Längden är 96 och bredden
46 fot. Altartaflan är målad på trä
och framställer Kristi korsfästelse
samt skall vara målad år 1704.
Under densamma är en nyare tafla,
föreställande nattvardens instiftelse.
Denna senare är skänkt af prosten
J. Kaleen. Orgelverket om 11
stämmor är bygdt af Schörlin samt
inköpt 1776. Det reparerades år 1845
af Sv. Nordström. I kyrkan finnes
ett porträtt af Leder "ætatis suæ
36, anno 1659". Det berättas, att
denne Leder, som bodde i skogen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free