Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kimstads socken - Kimstads säteri - Kinda kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Kimstads säteri.
Kinda kanal.
lingar för något öfver 166
dukater.
Poststation inom socknen är
Norsholm.
Kimstads säteri i Kimstads s:n af
Memmings h:d, som från slutet af
1100- eller början af 1200-talet
tillhörde Wreta kloster. År 1237
afsade sig Sune, Folke Jarls son
samt Helena, konung Sverkers
dotter, sin arfvegods i Kimstad till
förmån för Wreta kloster. Omkring
år 1640 hörde egendomen under
Landsjö samt egdes senare af
ryttmästaren Rutger Johan von
Askenberg († härstädes 1657) och vidare >
af öfverstelöjtnanten Frans Hilchen
(† härstädes 1680) samt 1687
såsom temligen bebygdt säteri
allo-dialfrälse af hans fru. Derefter
reducerades Kimstad men innehades
omkring 1700 fortfarande af samma
slägt. Egdes under 1700-talet
under Norsholm men köptes på
1750-talet af frälseinspektoren Peter
Wikberg, vid hvilken tid gården hade
16 tunnors utsäde, litet hö, knappt
mulbete, fiske i Motala ström och
4 dagsverkstorp. Omkring 1800
tillhörde säteriet Lemke, derpå
genom köp handlanden Wirén, och
vidare genom testamente hans måg
A. P. Lindblads barn. År 1850 och
53 tillhörde Kimstad med
underlydande 1 mantal Lera genom köp
vinhandlanden G. A. Weslien och
1872 näuidemannen G. E. Karlsson.
För närvarande och sedan 1875
lyder egendomen under Norsholm.
Egendomen är belägen invid
Motala ström samt består af 2 mantal
skattesäteri. Egovidden är 243
tunnland, hvaraf 2 tunnl. trädgård, 138
åker, 7 äng och 96 tunnland
skogbärande mark. — Afståndet till
kyrkan är obetydligt.
Kinda kanal. Tanken på denna
kanal är gammal, och redan i midten
af 1700-talet säges man hafva varit
betänkt på densamma. Stridiga
åsigter å ena sidan angående sjelfva
farleden och å den andra angående de
sjöars sänkning, som härmed hade
gemenskap, gjorde företaget oin
intet, ända till dess man för ett par
tiotal af år sedan ändtligen
lyckades förena dessa åsigter, nemligen
sjöarnes sänkning med båtleden.
Genom att förena dessa intressen, som
voro nödiga för fullbordandet af
detta arbete, förskaffade man
provinsen en nödvändig
kommunikationsled samt erhöll dessutom
genom sjösänkningarne en areal af
omkring 5,000 tunnland, till största
delen odelbar jord, hvilken förut var
dels vattensjuk och dels
vatten-dränkt. Redan mot slutet af förra
århundradet hade flere
undersökningar med understöd af ett bolag
blifvit verkställde, och år 1799
gillades kanalanläggningen af kongl.
maj:t. Bolagsreglor stadfästades den
2 juni 1801. Enligt desamma skulle
båtleden sträcka sig från Åbyviken
i Horns socken till Labbenäs vid
sjön Rengens norra strand 1 mil
från Linköping. Kanalens längd
skulle blifva 10 mil. Den 1 maj
1803 började äfven kanal- och
slussarbetet efter förslag och under
ledning af bergsmekanikus Olof
Åker-reen. Flere mellankommande
hinder gjorde dock, att det gick
långsamt med arbetet, bland annat den
stora skilnad i de i förslaget
upptagna kostnaderna samt de för
tillfället gångbara prisen äfvensom
de flere oundvikliga utgifter, hvilka
i förslaget voro helt och hållet
förbigångna. En uttaxering af 25
procents förhöjning blef äfven
beviljad af aktieegarne. Inom 1807
års slut var arbetet äfven så
till vida färdigt, att endast
vindspelen å slussen och en bro vid
Brokind fatttades. Våren 1808
inträffade emellertid, att vattnet
underskar tröskeln till kanalrännan
vid Brokind och bortförde fyllning
under kanalkistorna, så att slussen
blef obrukbar. Med reparationen
häraf måste derefter uppskjutas till
följd af den brist på arbetsfolk, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
