- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
295

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klakeborg, säteri - Klinga, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klakeborg.

Klinga.

295

1700 tillhörde egendomen i sin
helhet Lindskölds enka Elisabeth
Kronström samt efter hennes död 1718
och ännu 1726 hennes arfvingar,
hvaribland slutligen ensamt dottern
Eleonora, som var gift med
landshöfdingen, frih. Isak Funck († 1735).
Egdes vidare af deras son,
kammarherren, frih. Erik Funck († 1789),
senare af friherre J. G. Uggla samt
1784 af majoren, frih. Jöran Boije
(† 1785) och i början af detta
århundrade af den bekante politikern
och riksdagstalaren,
revisionsekreteraren, frih. Ludvig Johansson
(egentligen Johan Ludvig) Boije
(† 1841). Derefter har egendomen
tillhört flere personer ur
bondeklassen, till dess den på 1840-talet
egdes af en till Sverige inflyttad
tysk jordbrukare Louis Kleve. År
1850 öfvergick Klakeborg genom
köp till Bengt Nilsson, som dog
härstädes. Derefter köptes
egendomen år 1856 af nuvarande
sysslomannen J. Vikblad och hans hustru,
född Friberg, hvilka 1864 sålde
densamma till brukspatron Pehr
Fredrik Cederbaum. Vid hans död dels
ärfdès och dels köptes säteriet med
tillhörande af hans enka,
friherrinnan Konstans Maria Cederbaum, född
Falkenberg.

Namnet Klakeborg säges vara
ef-terj en forntida riddare, vid namn
Klak eller Klack, hvilken först
säges hafva bebyggt och befàstat
egendomen. Af denna borg, eller ock
måhända af en senare uppförd,
syntes vid gården omkring år 1760
"rudera efter en liten skans med
graf omkring och vindbrygga" och
var skansen så anlagd, att de
förbiflytande åarne fyllde grafven med
vatten. Numera återstå dock
häraf icke några lemningar, sedan de
fordom hvälfda vallar, bildade af
tegel och jord, på föranstaltande af
friherre Ludvig Boije borttogos år
1808 af ryska fångar. Skönjas kan
dock ännu tvenne till en del
igenfylda löpgrafvar, hvilka bära tyd-

liga spår af att vara upptagna af
menniskohänder. Vid gräfningar i
kanten af dessa grafvar har äfven
en mängd vittrade tegelstenar
påträffats.

Egendomen är belägen å en udde,
som bildas af Svartån och den deri
vid mangården infallande Skenaån.
Mangården består af en mindre
hufvudbyggnad i två våningar,
uppförd i början af detta århundrade
ocli reveterad 1865 samt af två
samma år nybyggda flyglar.
Byggnaderna omgifvas af till en del
nyanlagda frukt- och köksträdgårdar.
Udden upptages af en
parkanläggning. — Egendomen består af
Klakeborg 1 mantal frälsesäteri,
Kopp-arp l/4 m. och Glänstorp 1/4 m.
frälse i Jerstads socken samt
Stagels-torp 1/8 m. frälsesäteri och 7/8 m.
frälse i Wallerstads socken, hvilket
sistnämde redan år 1686 var
af-hyst under Klakeborg. Redan år
1616 var Klakeborg säteri. Ar
1680 förlorade dock egendomen sin
säterifrihet, emedan den till hälften
brukades med bönders afvel men
återfick den år 1684. — Alla
gårdarne skötas i sambruk. Arealen
är 356 tunnland, hvaraf 11 tunnl.
tomter m. m., 3Ö0 tunnl. åker, 25
tunnl. äng, 10 tunnl. skogbeväxt
betesmark och 10 tunnland
impe-dementa. — Afståndet är till
kyrkan 0,3, till Skeninge 0,8 och "till
Mjölby jernvägsstation 1 mil.

Klinga, säteri i Borg och Löts s:n
af Memmings li:d. Denna egendom
bebyggdes till säteri af
presidenten, frih. Anders Lilljehöök († 1685)
samt egdes ännu 1700 af hans
arfvingar, 1725 och 1742 af hans
broders dotterdotter, grefvinnan Karin
Horn († 1742), som var enka efter
hans systerson, öfversten, grefve
Kasper Otto Sperling. På
1750-talet tillhörde egendomen hennes
son, kammarherren, grefve Karl
Georg Sperling, som äfven egde
Händelö och Lindö m. m. Under
detta århundrade har egendomen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free