- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
300

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolmårdens marmorbruk - Kolstad, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300 Kolmårdens marmorbruk.

Artur Rozycki hvilken åter
istånd-satte och uppdref det ånyo förfallna
och till följd af brist på
beställningar lamt drifna bruket, så att
tillverkningsvärdet, som år 1856
uppgick till endast 5,696 rdr b: ko, år
1860 belöpte sig till 25,000 rdr
Tksmt. För närvarande ’eges bruket
af ett bolag.

De kalkstenslager, ur hvilka den
s. k. Kolmårdsmarmoren brytes, äro
utmärkta för sin stora mägtighet
och utsträckning. På arealen af
omkring en fjerdedels mil äro icke
mindre än 12 särskildt» lager
bekanta. På vissa ställen är
visserligen kalkstenen oblandad, men i
allmänhet är kalkstenen mer eller
mindre genomträngd af
serpentinpartiklar eller insprängd med smärre
fjäll af hvitgrå eller oftast af grön
glimmer eller klorit. Genom dessa
inblandningar och grupperingar i olika
lager erhåller stenen ett flammigt
eller fläckigt utseende, som på ett
särdeles pryd ligt vis framträder,
framför allt sedan ytan blifvit polerad
eller slipad.

Bruket har under olika tider i
allmänhet drifvits med olika fart
alltefter de beställningar, som
inkommit. Under Karl XIY Johans
tid hugnades bruket med många
beställningar till kongl, lustslottet
Rosendal, men med konungens död
afstannade arbetet å en mängd
pjeser, som voro ämnade för det
tilltänkta museet vid Rosendal. Bland
öfriga här förfärdigade arbeten må
nämnas minnesvården på Qvidinge
hed öfver kronprinsen Karl August,
fotställningen till Gustaf II Adolfs
staty, prydnaderna till posthuset vid
Nygatan och till enskilda hus i
Stockholm. År 1866 levererades
stora beställningar till nya
operahuset i Paris, deraf dock tvister och
rättegångar sedermera uppkommit.
Sedan nämde år har här
hufvudsakligen bedrifvits kalkbrännning
och tegeltillverkning, hvars
produkter varit lättare afsättliga och der-

Kolstad.

för äfven lemnat fördelaktigare
resultat än arbetet å marmoren.

Kolstad, säteri i Risinge s:n af
Finsponga läns h:d. Denna
egendom blef såsom skatte den 19
oktober 1618 donerad till
kammarrådet och sekreteraren Pehr
Månsson Utter, om hvilken man det
berättas fast otroliga saker, såsom
att man i moderlifvet skall hafva
hört honom gråta, samt att han
sedermera under barnaåren en gång,
då han badade tillsammans med sina
bröder, skall hafva sjunkit till
bottnen, der han blef liggande till på
tredje dagen, då han upphemtades
på det sätt, att han fattade tag i en
båtshake, med hvilken man sökte
dragga upp honom. Han var då,
berättas det, vid lif, emedan en
vä-derblåsa satt sig omkring hans
hufvud (se vidare Uttersberg). Å
detta skattehemman erhölls
stadfästelse den 26 april 1620 af
konung Gustaf Adolf efter
Norrköpings beslut och vilkor. Utter dog
1623 (Anrep) eller 1630 (Tham).
Efter hans död tillhörde egendomen
jemte 5’/2 mantal underlydande först
äldste sonen, öfverstlöjtnanten
Anders och efter hans död 1640
dennes broder, öfversten Johan Utter
(† 1658), hvilken den 15 juli 1045
erhöll drottning Kristinas
stadfästelse å denna donation, hvarvid han
derjemte köpte rå och
rörshemmanen till frälse. Tillhörde vidare
hans enka Karin Oxe († 1675) och
derefter sonen, kaptenen Johan
Utter († 1685), vid hvilken tid (1683)
egendomen kallas säteri, uppbygdt
af ett hemman allodial med 6/8
mantal rå och rör. Genom köp
öfvergick Kolstad vidare till öfversten
Johan Laurin († 1698), en af sin
tids tappre krigsbussar, som från
gemen soldat tjente sig upp genom alla
graderna. Han utbytte egendomen
år 1691 till frälse. Egdes år 1725
af ryttmästaren Fredrik von
Schnei-dern, som var gift med Brita
Katarina Lilljenstrahl samt 1760 af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 15:02:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free