Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krokeks socken - Krusenhof, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krokeks socken.
Krusenhof. 311
Med sina panter Swears sol.
Då Lagerfeldt var länets flor
Och en Ulrica Eleonora
Af Ridderstolpe slägten stora
I Krokek vördad blef som mor,
Då Biskopssysslan på sig bär
Rhyzelius den herren lärde,
En Lagerman var Probst i wärde
Samt Waldius vår Domar’ var
Duræus ock med ordsens saft
Och Nordström gaf sin hjord sin föda
Samt Erie Björk så mycken möda
För kyrkans nya byggnad haft,
Då blef jag dubbelt större Fru.
Mitt rop: Kom hit, lär Gud at dyrka
Här finnes själens rätta 6tyrka,
Om du wil blifva Christi brud.
Guten år 1755.
Den mindre klockan har denna
inskrift: Mattias. Benninck.me. fecit.
sit. nomen. domini, benedietum.
anno. 1589.
Förutom klosterkyrkan var den
äldsta kyrkan härstädes ett kapell
af trä, som år 1545 uppbyggdes af
innehafvaren af Krokeks kloster,
riddaren Filip Mårtensson. En
ritning af detsamma finnes i grefve
Dahlbergs Svec. Ant. et Hod., der
kapellet synes uppfördt midt bland
de då ännu vidsträckta ruinerna af
det gamla klostret. Kapellet är
bygdt i form af en åttkant med i
två afdelningar brutet tak samt
öfverst en tornspira. Bredvid synes
en klockstapel. Kapellet säges hafva
fått sitt namn, Krokek, efter en
krokig ek, den enda i socknen, som
stod vid gränsen emellan
Östergötland och Södermanland. Till detta
kapell förärade konung Johan III
år 1587 ett skeppund koppar till
en ringklocka. Ett nytt kapell
uppbyggdes år 1594 på bekostnad af
drottning Gunilla, som innehade hela
orten såsom hörande under Bråborg.
Åf det silfver, hon skänkte nämde
kapell, finnes ännu i behåll en
förgyld kalk, vägande 16 lod, med
bokstäfverna J. H. S.
Afståndet från kyrkan är till
moderkyrkan 3 mil (iandväg), 1,5 mil
(sjö- och Iandväg), till Norrköping
2,3 och till Linköping 6,3 mil. —
Generalvisitation försiggick senast
år 1863. — Kyrkokassan belöper
sig till omkring 1,000 kronor.
Socknens förnämsta fornminne är
ruinerna af Uttersbergs torn.
Tornet, som är beläget på en hög
bergskulle med fri utsigt öfver Bråviken,
har varit rundt samt bygdt af
kullersten. Det har invändigt ett
tvär-mått af 20 fot. De ännu
återstående murarne äro 5 à 0 fot tjocka
samt hafva på flere ställen en höjd
af 12 à 14 fot. Det säges att här
förr varit djurgård till Bråborg, och
än i dag benämnes äfven en af
ha-garne rågetshagen. — Dessutom
finnas inom socknen spår af klostret
(se ofvan).
Postadress: L:a Åby.
Krusenhof, säteri i Qvillinge s:n
af Bråbo h:d, som förr hetat
Kul-lerstad, och som år 1622 donerades
till köpmannen sedermera
landshöfdingen Peter Kruse (Krusebjörn),
som dog 1645. År 1636 egde han
förutom denna egendom 213/4
mantal. År 1668 såldes Krüsenhof till
hofkanslären Frannsiskus Joel
Ör-nestedt († 1685), i hvars ego det
1683 kallas säteri af 3 mantal
allo-dialfrälse. Säges 1687 vara 2
mantal f. d. skatte med 20 tunnors årl.
utsäde, äng till 150 lass, bete för
20 kor m. m. Från denna slägt
reducerades egendomen samt tillhörde
sedermera amiralen Johan Bär på
Malmö († 1688) och vidare dennes
dotterson, kapten Johan Stael von
Holstein efter hans död 1751 hans
barn, vid hvilken tid egendomen
hade 12 à 13 tunnors utsäde,
ansenligt hö, tillräckligt mulbete, litet
skog på en ö, godt fiske i
Bråviken och 3 rå och rörs torp. På
1820-talet hade den 20 tunnors
utsäde och på 1860-talet ett utsäde af
omkring 40 tunnor säd och 20
tunnor potatis. Under detta
århundrade har Krusenhof tillhört
öfver-jägmästaren A. Älf, 1850 majoren
Georg L. Hjort samt 1853 och ännu
brukspatron J. von Leesen.
Egendomen hebyggdes 1623. Man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
