Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla socken - Kungsbro, egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungsbro.
Kungsbro. 317
m. fl. vid tiden för klockans
gjutande.
Afståndet från kyrkan är till
Wadstena och Skeninge 1,5 och till
Linköping 4,5 mil. — Generalvisitation
försiggick senast 1864. —
Kyrkokassan belöper sig till omkring 1,400
kronor.
Af fornminnen märkas här flera
runstenar, såsom i och vid en bäck
i Enängen vid Tyttorp, der tvenne
runstenar, å hvilka runskriften
endast obetydligt kan ses, äro
nedsjunkna under jorden och i vattnet.
En tredje sten, utan synliga runor,
ligger nedfallen i bäcken. Vid Ohot
har förr funnits en runsten, som nu
är borta, samt måhända äfven en
vid vägen å Gärdslösa egor. — Vid
och omkring kyrkan har varit en
sådan mängd ättehögar, att inan
trott socknens namn härleda sig af
dessa kummel. Under 1700-talet
funnos här äfven tvenne 12 fot höga
och 2,5 fot breda stenar, hvilka
dock för länge sedan äro borta. På
Gärdeslösa egor omnämnas äfven
ättehögar. I Asby funnos under
1700-talet såväl en stenlagd gata
som en stengrund, 36 fot i fyrkant.
Dessa minnen från äldre tider äro
för länge sedan försvunna.
Postadress: Wäderstad.
Kungsbro i Wreta klosters s:n af
Gullbergs h:d. Denna egendom har
först hetat Bro, derefter
Biskopsbro samt, sedan den indrogs till
kronan, Kungs- eller Kongsbro.
Egendomen har i äldsta tider
tillhört Folkungarne, och enligt en
anteckning från reduktionstiden,
testamenterades "Bro i Wreta till Wreta
kloster af herr Bengt, hertig Magni
Minniskölds son, som fått det af sin
fru för annat gods". Under
katolska tiden tillhörde egendomen
biskoparne i Linköping samt
benämdes Biskopsbro till skilnad från
Brokind i Kinda härad. Af
biskopen Henrik Tomasson eller
Tidemands de Wånga, som blef biskop
1466, bebyggdes gården med en
stenhusbyggnad. Vid Westerås
recess 1527 indrogs egendomen till
kronan. Innehades senare af
hertig Magnus af Östergötland, hvilken
i sin sinnessjukdom ömsom bebodde
Wadstena slott, Kungsbro eller
Norrby. Han dog slutligen
härstädes den 20 juni 1595. Vid denna
tid var Tyke Larsson Gyllenkreutz
fogde öfver egendomen. Är 1598
hitfördes de efter slaget vid
Stångebro af konung Sigismund till
hertig Karl utlemnade rådsherrarne
med sina fruar och barn på
bondvagnar och klöfsadlar, hvarifrån de
sedermera fördes till Segersjö.
Under danska kriget år 1612 mötte
konung Gustaf II Adolf här en
afdelning danskar, af hvilka 35 blefvo
nedhuggna och 76 tillfångatagna.
År 1630 den 28 maj försåldes
egendomen från kronan för 27,442
daler 14 öre svenskt till
ministerre-sidenten Lars Skytte, och år 1631
befalldes Hans Rotkirch att afstå
den till honom. Huru länge Skytte
haft egendomen är obekant, men
han dog år 1696 såsom katolik i
ett kloster i Rom. Efter sitt
religionsombyte kallade han sig än
Fräter Laurentius a Divo Paulo och
än Laurentius Skytte, ofta med
tillägget Nobilis Svecus. Han skall
hafva varit erbjuden ett katolskt
biskopsdöme samt äfven smickrats
med hopp om kardinalshatten men
var och förblef munk. Egendomen
tillhörde sedermera Skyttes
brordotters man, landshöfdingen, frih.
Jakob Duwall († 1684), i hvars
ego den 1683 kallas urgammal
sätesgård, men förfallen och
förklarad såsom underkastad lösen i
egenskap af kungsgård. Den
reducerades äfven samt blef sedermera och
har ända till och med 1875 varit
boställe för öfversten vid k. l:a
Lifgrenadierregementet, men är från
nämde tid till följd af
löneregleringen för armén åter indragen till
kronan.
Mangården är belägen vid Mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
