Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärna socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärna socken.
och badhus, under omkring ett
25-tal af år flitigt besöktes. Vattnet
ansågs isynnerhet nyttigt för
sinnesrubbade. Brunnshuset är nu
ned-rifvet, och badhuset begagnas
endast sparsamt af kringboende.
Inom socknen är exercisplatsen
Malmen (se denna artikel) belägen.
Kerna nämnes 1334 med kyrka
och "campanarie". År 1341
skrifves namnet Kærna, hvilket stafsätt
begagnas ännu under 1700-talet.
Namnet skall enligt några äldre
författares förmenande hafva kommit
af det icke långt från kyrkan
belägna kärret eller mossen. Enligt
en sägen skulle socknen hafva
erhållit sitt namn på följande sätt.
För långliga tider sedan lefde i
Wän-ge härstädes en förnäm man, vid
namn Per Tyrsson. Af hans trenne
döttrar hette den ena Karin eller
Karna. Då de tre systrarna en gång
voro ute i skogen, blefvo de
öfver-fallna och ihjälslagna af trenne
röfvare. Sedan dessa föröfvat sitt dåd,
gingo de till Wänge, för att
omtala mordet. Såsom bevis på sin
gerning medförde de dit de
mördades kläder. Den uppbragte och
bedröfvade fadren öfverföll då de tre
männen. Tvenne voro redan
ihjälslagna, då han till sin fasa upptäckte,
att ogerningsmännen voro hans
egna söner. Till försoning för sitt
svåra brott, skall Per Tyrsson då,
säges det, hafva uppbyggt en kyrka
å det ställe, der de tre systrarne
blifvit dödade. Denna kyrka blef
uppkallad efter hans
älsklingsdotters namn Karna. Tvifvelaktigt är
dock, huruvida denna händelse, om
hvilken endast folksagan vet att
berätta, kan förläggas hit. Kärna
socken utgör i enlighet med kongl. maj:ts
bref af den 22 mars 1867
tillsammans med Kaga ett pastorat,
hvilket är biskopsprebende af 2 klassen.
De voro förut hvar för sig pastorat
af 3:e klassen. Enligt en
anteckning af biskop Rhyzelius skall
Kärna blifvit skänkt af drottning Mar-
Kärna socken. 323
gareta eller konung Erik af
Pommern till kaniken i Linköping
Johannes Bonde. Genom bref af
konung Johan III, dateradt Upsala
slott d. 22 december 1588,
tillerkändes tionden af Kärna och Kaga,
den rättrådige Linköpingsbiskopen
Petrus Benedicti (Olandus). Dessa
tionden hade likväl redan förut
blifvit uppburna åtminstone af hans
närmaste företrädare, Petrus Caroli
(Scheningiensis). Pastoratet har
alltsedan varit biskoparnes prebende.
Enligt någon äldre uppgift har man
sedan långliga tider antagit, att
kyrkan blifvit grundlagd samtidigt med
Kaga kyrka eller omkring år 1137.
I en senare tid har man dock
funnit skäl vara för handen att tro
kyrkan vara från en ännu äldre tid,
eller att byggnaden redan under
hednatiden varit använd som
offertempel. Då kyrkan år 1834
undergick reparation, lossnade nemligen
en stenhäll i södra muren af
kyrkans äldsta del. Denna hall, som
å båda sidor hade en skålformig
ur-hålkning med ett borradt hål af en
tums diameter tvärtigenom, betäckte
ett djupt, fyrkantigt hål, på hvars
botten funnos aska och kol, antagligen
lemningar från brännåldern. Kyrkan
har under århundradena undergått
många förändringar. Ursprungligen
säges hon endast hafva varit 32 fot
lång och 18 fot bred, men skall
först tillökats under katolska tiden
samt sedermera år 1750. Sistnämda
år tillbyggdes kyrkan åt vester med
28 fot. Öfver denna tillbyggnad
uppfördes, i stället för den dittills
varande klockstapeln, som då nedtogs,
ett trätorn eller "ett ansenliget och
prydeligt klocke-torn med vida
lysande och förgyldta zirater".
Längden var då 99 och bredden 25 fot.
Den vestra samt den nybyggda
delen hade hvalf af trä men den östra
af sten, och funnos här flere
inskriptioner och målningar från katolska
tiden, hvilka sedermera blifvit
öf-verkalkade. Den tillbyggnad, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
