Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lambohof, säteri - Landeryds socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 Landeryds socken.
Landeryds socken.
af Lambohof 2 mantal frälsesäteri
med det afhyste Boarp (sedan
omkring &r 1700) 1 mantal frälse. Ar
1860 uppgafs arealen till 233 tunnl.
åker och äng och 144 tunnl. skog
och hagmark samt ett utsäde af
omkring 60 och en skörd af 400
tunnor. År 1872 uppgifves arealen till
362 tunnl., hvaraf omkring 230 tunnl.
åker. Jordmånen är dels lera och
dels sandjord. — Afståndet till
Linköping är 0,6 mil.
Landeryds socken i Bankekinds
och Hanekinds härad. Socknen
ligger på håda sidor om Stångån, och
hör delen på östra sidan om denna
å till Bankekinds och den på vestra
sidan till Hanekinds härad.
Gränserna äro i nordost och öster
Wårds-berg och Svinstad, i sydvest och
söder Wist samt i vester och
nord-vest S:t Lars. Den vestra delen har
en längd af omkring 0,5 och en bredd
af 0,1—0,4 mil; den östra delen är
1 mil lång med högst 0,3 mils bredd.
Arealen är 0,2671 qv.-mil = 6,031
tunnl. = 33,780 qv.-ref fastland eller
enligt hushållnings-sällskapets
uppgift 5,512tunnland, hvaraf
2,235 tunnl. åker och odlad jord
501 „ äng, samt
2,776 „ skogbärande mark.
Marken är nästan slät med
kullar här och der samt obetydliga
åsar vid östra och vestra gränserna.
Rådande jordmån är blandad lera.
Socknen bevattnas förutom af
Stångån äfven af sjön Erlången, som med
sin nordvestra ända hör hit.
Stångån genomflyter socknen med en
bredd af ett par hundrade fot samt
gör flera fall vid Slåttefors,
Hjulsbro och Hackefors.
En större landsväg från Linköping
genom S:t Lars och till Wårdsberg
genomgår norra delen af socknen.
Mindre landsvägar genomstryka
socknen i flera riktningar. Genom
socknen går äfven en del af Kinda
ka-nallinie med slussar vid Slåttefors,
Hjulsbro och Hackefors, en vid
hvardera stället.
Folkmängden var på 1750-talet
700, 1790: 769, 1810: 803, 1830:
870, 1850: 1,035, 1870: 1,075 och
1873: 1,096 hvaraf 530
manspersoner. — Socknen har 463/,
oför-medl. och 34’/j förmedl. mantal,
hvaraf 20’/4 tillhöra Bankekinds och
141/, Hanekinds härad. — Af
folkskolor finnas här 1 fast och 1 s. k.
småskola. I den förra undervisas
72 och i den senare 47 skolbarn,
under det att 1 undervisas i
allmänt och 1 i enskildt läroverk, 30
i hemmet samt 1 saknar
undervisning till följd af naturfel.
Gårdar inom socknen äro: inom,
Bankekinds härad: Docketorp bL,
Hackefors 1, Hageby 1, Landeryd
l1/,, Lund 2, Månestad 2’lv
Roge-stad 2, Skönberga 2l/4, Slåttefors 2,
Sviestad 1 */a, Sorby 4,
Trädgårdstorp l/a; i Hanekinds härad:
Bogestad 2, Edsberga 3, Ekholmen 3,
Harfvestad l3/4, Hjulsbro
Möj-torp 1/a, Nybro Qvinneby 1/a,
Uggletorp ’/j och Ullstämma 2’/4
mantal. — Åkerbruk är hufvudnä-
• 9
ringen. — Ärliga utsädet är 1,086
tunnor spanmål och 370 tunnor
potatis. Af djur framfödas här 96
hästar, 242 oxar, 19 tjurar, 471 kor,
89 ungnöt, 373 får och 108
svinkreatur. ■— I ån Annes fiske. Vid
densamma finnas ock 4 mjölqvarnar
och 1 såg, mot 4 af förra och 2 af
senare slaget i midten af förra
århundradet. Med privilegium af d.
15 sept. 1754 fanns här förr en
manufakturhammare å Uggletorps egor,
hvarest tillverkades allehanda slags
poleradt stål och jern.
Lannærö församling nämnes 1312
och 1319, Lannaryd 1355 och
Lan-narör 1385. Under katolska tiden
skall socknen hafva haft egna
kyrkoherdar, men vid reformationstiden
hade rektorerne vid katedralskolan
i Linköping henne såsom prebende,
till dess konung Johan III d. 24 Juni
1597 förordnade, att hon skulle
blifva eget pastorat, hvilket varade till
omkring år 1657, då Landeryd blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
