Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindenäs, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 Lindenäs.
Lindenäs.
tid hade egendomen "någorlunda
tillräcklig åker, nog äng, mulbete
och skog, fiske i Wettern samt
några underlydande bondehemman
och dagsverkstorp." Genom köp
öfvergick egendomen sedermera till
presidenten, frih. Karl Gustaf
Wennerstedt, som förenade densamma
med det närgränsande säteriet
Norra Freberga, hvilka båda
egendomar derefter af honom såldes till
hans måg, generalmajoren och
landshöfdingen, frih. Magnus Wilhelm
Armfelt och enkefriherrinnan
Wennerstedt. Friherre Armfelt afstod
emellertid kort derefter sin andel
till sin son, den i vår historia
be-kaste gunstlingen hos konung
Gustaf III, öfverståthållaren och frih.,
sedermera generalguvernören och
rysk-finske grefven Gustaf Mauritz
Armfelt, som genom köp år 1792
den 29 september blef egare till
hela godset. Vid en
boskilnads-och urarfvatvist emellan sistnämde
grefve och hans maka, grefvinnan
Hedvig Ulrika de la Gardie samt
deras borgenärer tillföllo år 1796
Lindenäs och N. Freberga bemälta
grefvinna. År 1806 försåldes
desamma till vice häradshöfdingen A.
M. Duberg, hvilken var egare till
sin död år 1843 med undantag från
år 1811 till 1818, då Lindenäs egdes
af grosshandlarne i Stockholm
Berger och Natan Schönmeijer. Från
1843 tillhörde Lindenäs Dubergs
enka Didrika Bromander († 1871)
till 1856, då hon försålde
egendomen till nuvarande egaren, f. d.
fanjunkaren C. E. Nylander.
Gustaf Mauritz Armfelt säges
under flera år hafva begagnat
Lindenäs till sommarbostad. Från denna
tid finnes vid öfra ändan af den
långa och vackra till mangården
förande allén ett lusthus, omgifvet
af park. Lusthuset skall förr
hafva varit prydt af vackra
oljemålningar, som nu äro borta och
säkerligen förkommo under en
föregående egares tid, då lusthuset lem-
nades till förfall och användes som
— fårhus. I hufvudbyggnaden
finnas ännu väggmålningar i ett af
rummen, bibehållna från denna tid.
Målningarne, som äro i olja,
framställa ett tornerspel från Gustaf
IILs dagar. Nämde konung säges
här hafva gästat Armfelt. — Några
äldre handlingar, rörande egendomen
finnas numera icke, med undantag
af ett bytesbref från 1772,
angående ofvannämde säterifrihets
anskaffande. Alla här förvarade
handlingar blefvo nemligen konfiskerade
under den märkliga
högmålspro-cessen mot Armfelt, då han
dömdes förlustig lif, ära och gods, en
dom hvilken, såsom bekant,
sedermera år 1799 upphäfdes.
Egendomen är särdeles
naturskönt belägen nära Wettern.
Mangården består af hufvudbyggnad,
byggd 1776, och tvenne flyglar, alla
af trä men reveterade.
Hufvudbyggnaden, i en våning, innehåller
8 rum, kök m. m. samt 4 af
sandsten hvälfda källare. Gården
omgifves af åldriga planteringar och af
trädgård med en större vattendam
med holmar. Ladugården är
inredd för 14 hästar, 11 par oxar och
60 kor. Egendomen består af
Lindenäs med Atteby 21/2 mantal
frälsesäteri med underlydande
Koppetorp frälse, Basteberg bk skatte,
Eklyckan en frälse- och Myrkärr,
en kronoutjord samt tillhörande,
under senare tiden anlagd, vattenqvarn
med tvenne par stenar och
enbla-dig såg, och som dessutom drifver
maltkross och potatisqvarn för
bränneriet, slipstenar och svarfstol.
Arealen är 714 tunnland, 27,5 kappl.,
deraf 206 tunnl. åker, 173 tunnl.
äng och resten skog och
beteshagar. Jordmånen består af
sandmylla och klapperstensjord. De
odlingsbara ängarne och
betesha-garne äro beväxta med löfskog.
Skogen har på de sista femton åren endast
blifvit begagnad till husbehof. —
Afståndet till Motala är 1 mil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
