- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
356

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linköping.

Linköpi ng. 356

villigt utlemna dem, så finnas här
de män" — hertigen pekade
härvid på en hop beväpnade bönder,
som kommit till hans undsättning
— "hvilka nog skola hemta ut
fäderneslandets fiender och förrädare
midt utur konungens hop!" Med
detta besked återvände
markgrefven och grefve Erik. Konungen,
som ville göra allt för att rädda
herrarne, vände sig till sina
krigare och sökte förmå dem att ånyo
bjuda hertigen spetsen. Men det
var förgäfves, och till slut bådo
herrarne sjelfve att blifva
utlemnade. Det skedde. De togo afsked
hos sina fruar och fördes öfver bron.
När de kommo inför hertigen,
frågade han dem: "kunnen I för Gud
och menniskor försvara edra
gerningar?" Ingen svarade mer än
Göran Posse. Han slog sig för sitt
bröst och sade: "vi vilja försvara
vår sak som ärlige män!" De
bortfördes under bevakning till de
omkringliggande bondbyarne. När så
hufvudvilkoret var uppfyldt, lät
her-tingen sitt folk draga sig tillbaka,
och så slutade slaget vid
Stångebro.

Det öfverenskoms, att konungen
och hertigen skulle mötas på fältet
mellan stora Stångebro och staden.
Det skedde också, och båda
härarne voro dervid uppstälda på ömse
sidor om ån. Nils Bjelke varnade
dervid hertigen att icke rida öfver
bron och lemna sig i sin fiendes
händer, men hertigen svarade: "jag
måste rida dit öfver, så kan
konungen då se, att jag icke har
varit hans fiende", — och så red han,
och i samma stund som han red
öfver bron, red konungen ut ur
staden. När hertigen kom fram emot
konungen, steg han af hästen. Han
ville dermed på tillbörligt sätt hedra
konungen, men denne nödgade
honom att sitta upp igen, och derpå
redo de tillsammans utåt fältet,
samtalande med hvarandra. Derefter
följde hertigen sin brorsson in till

staden på Linköpings slott, der en
måltid var anrättad. Det bästa
förhållande rådde emellan fränderna.
Man talade öfver bord om
likgiltiga ämnen, hvilken väg som för
konungen vore beqvämast till
Stockholm o. d. När hertigen sedan
lemnade slottet, voro konungens
hej-dukar uppstälda på ömse sidor om
gatan. En ungersk prest steg fram
och höll ett tal på latin, prisande
hertigens tapperhet och hans
mildhet efter segern. Kastande
guldmynt bland folket gaf hertigen sin
häst sporrarne och red ut ur
staden samt återkom till de sina.
Fullmäktige utsågos för
förlikningsvil-korens uppsättande, ach d. 28
september voro dessa färdiga. Det
hufvudsakliga innehållet var
följande: konungen skulle bortsända
det främmande krigsfolket och
endast behålla sin lifvakt; regeringen
skulle öfverlemnas till honom att
föras efter hans ed, och riksdag
skulle inom fyra månader hållas,
men till den tiden skulle de af
hertigen förordnade embetsmännen
bibehållas. Förgätenhet af det
framfarna utlofvades, men derifrån
undantog hertigen de fem
rådsherrarne, hvilka dock ,skulle dömas af
främmande sändebud. Dagen efter
förlikningens afslutande var
hertigen åter bjuden till gäst hos
konungen, men den 30 september
upplöste han sin krigshär och tågade
bort, omgifven af sin vanliga
lifvakt, till Örebro, der hans
hertiginna och barn väntade honom".
Konungen stannade i Linköping till
den 3 oktober. Huru föga
konungen hade i sinnet att hålla de
öf-verenskomna fredsvilkoren samt
hans snöpliga flykt till Polen hör
icke hit att berätta. Följande år
förklarades han emellertid formligen
af rikets ständer afsatt.

En af de märkligaste händelserna
efter Stångebro slag var riksdagen
i Linköping 1600 och det derpå
följande Linköpings blodbad. Riks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free