Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Historia - Stadens utseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköping.
Linköpi ng. 364
vid Stångebro; bestämdes att al la, som
i Linköping bo och idka köphandel,
skulle erlägga skatter lika med
borgare, såvida icke frihetsbref
meddelades; förbjöds all handel i och omkring
staden af andra än stadsinnevånare;
förköp förbjöds; ingen driste
våldföra sig mot borgerskapet; allmänt
herberge för resande skulle anskaffas;
inga inflyttningar utan tillstånd;
hörsamhet mot borgmästare och råd
påbjöds; ingen af adel eller oädle,
ryttarknektar eller andre i hoftjenst
må "med snurckan eller påcken
hoot eller undsägen" tilltvinga sig
borgen på varor eller annat gods.
Dessa privilegier stadfastades och
tillökades af samma konung den 13
dec. 1577, 4 juni 1577,27 juni 1580
5 febr. 1582, 25 juli 1590, då
tillstånd lemnades för Linköping,
Wadstena och Skeninge att segla
utrikes samt Norrköping och
Söderköping förbjödos att bevista dessa
städers marknader. År 1609
bekräftade hertig Johan privilegierna samt
medgaf rättighet för invånarne till
sjöfart från Norrköping och
Söderköping, men betog dem handel med
utlänningar, eftersom det i
"Sveriges lag är förbjudet att gäst må
handla med gäst." Af k. Gustaf II
Adolf utfärdades privilegier d. 5
april 1620 och 24 maj 1630, då
Hundebergsgärdet m. m.
tillerkändes staden samt anläggningen af en
källare eller skänkhus tilläts,
vidare under drottning Kristinas
förmyndareregering d. 18 augusti 1634
samt af k. Karl XII den 16 juni
1700 dateradt Malmöochytterligare
d. 31 juli samma år, dat.
fältlägret vid Humlebeck på Seland. I
sistnämde skrifvelse anbefaller
konungen dåvarande landshöfding att
noga öfvervaka, att Linköpings stad,
som samma år afbrunnit, skulle
efter den af kongl. maj:st gillade
planritning ordentligen uppbyggas
samt att i anseende till de gifna
frihetsåren ingens hus skulle blifva
från ritning förskonadt. Derjemte
påbjöds äfven, att stadens afbrända
rådhus skulle genast efter bemälta
plan uppbyggas söder utmed
torget, hvartill kollekt beviljades. Sist
erhållna privilegier äro utfärdade
af konung Oskar II den 27
februari 1874, då Linköping efter
anhållan derom af stadsfullmäktige,
mot vissa vilkor erhöll stapelstads
rättigheter. Nämda vilkor voro,
att staden för tullförvaltningen
upplåter erforderliga lägenheter och
inventarier; att staden är
underkastad de skyldigheter, rikets öfrige
stapelstäder åligga, hvaribland
förbindelsen att inrätta behörigt
sjömanshus samt att, derest staden icke
inom tio år i någon betydligare
mån begagnat sig af stapelrätten,
så ankommer på k. maj:ts pröfning,
huruvida förmånen må fortfara.
Härjemte förklarades staden
berättigad att i sammanhang med
stapelstadsrätten årligen uppbära fem
procent af stadens tulluppbörd i
stället för den rikets äldre
stapelstäder tillkommande
tolagsersätt-ning, att utgå från och med året
efter det, hvarunder staden fått
begagna sig af stapelfriheten, med
förbindelse att årligen redovisa för
användandet af dessa medel;
hvarjemte äfven bestämdes, att stadens
tullkammardistrikt skulle omfatta
stränderna af sjön Roxen äfvensom
Kinda kanal.
Stadens utseende i äldre och
äldsta tider är helt och hållet obekant.
Den först bebyggda delen är den
omkring domkyrkan belägna. Vid
gräfningar i och för olika
byggnadsarbeten har man här påträffat djupt
gående och talrika grundmurar. Då
det gamla skolhuset, nuvarande
bibliot hekshuset, uppfördes, fann man
här dylika murar i åtskilliga
riktningar, hvaraf fortsättning
sedermera kunnat skönjas vid nya
gräfningar äfvensom vid stensättningar
omkring gårdarne norr om
domkyrkan. Att dessa platser varit
be-byggda långt före katolska tiden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
