- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
366

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Stadens utseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linköping.

Linköpi ng. 366

eldsvådan skonade husen skulle
rifvas, synes icke hafva blifvit så
noga följd, ty å 1734 års karta
finnas ännu många krokiga gator i
S:t Kors och Tannefors qvarter,
hvarest elden icke härjat, och ett
hus stod t. o. m. qvar tvärtöfver
Nygatan. Flera krokiga gator
finnas här ännu, och man kan säga,
att 1700 års stadskarta först i våra
dagar börjat att rätt allvarligt
till-lämpas. Under förra århundradet
voro de förnämsta gatorna
Slottsgatan, Storgatan, Kyrkogatan,
Hospitalsgatan, Tanneforsgatan, S:t
Korsgatan, Agatan och
Hundebergs-gatan, hvilka alla gator voro
stensatta och afskurna af gränder.
Endast tvenne torg, Stortorget och
Jerntorget, funnos. Förutom de
offentliga husen och några enskilda
voro alla af trä, många af två
våningars höjd, isynnerhet kring
torget och storgatan. Tullportarne
voro fyra, nemligen den östra vid
nya Stångebro, den södra eller
Tan-neforstullen, den vestra och den
norra eller Hundebergstullen.
Dessutom funnos tre s. k. bommar: i
söder Gamlebommen (nuv. s. k.
Galg-bommen), i norr vid vägen till
Torn-by samt i nordost Gamla
Stångsbommen. Staden hade vid denna
tid en längd af 3,568, en bredd af
1,560 och en omkrets af 13,972 fot
samt var af nästan rektangulär form.

Från 1850-talet har staden
blifvit tillökad med tvenne hufvud
gator, en åt norr och en åt
söder. Den har fortfarande en
rektangulär form, nu liksom förut med
en utskjutande spets åt nordvest,
liksom den i senaste tiden (1874)
fått ett par ny utstakade gator till

den i nordost belägna
jernvägssta-tionen, hvilka gator icke ännu
indelats i tomter. En icke obetydlig
utvidgning af staden åt dess norra
sida har nyligen (1876) blifvit af
stadsfullmäktige beslutad, men den
nya kartan öfver staden har
ännu icke blifvit stadfästad. För
närvarande har staden fem med
hvarandra i det närmaste paralela
hufvudgator. Af dessa är
Storgatan belägen i midten. Den börjar
vid Stångebro, går vester ut förbi
södra sidan af S:t Lars kyrka och
Landstorget till Stortorget och
vidare till Jerntorget (så uppkallad
efter den handel med jern och
smide, som sedan långliga tider af
marknadsbesökande här brukat
drifvas, hvilken handel ännu fortfar vid
de s. k. kreatursmötena) hvarest
gatan afbryter i sydvestlig riktning
och går till vester tull och förbi
cellfängelset, hvarefter vägen
fort-sättes till den strax utom staden
belägna griftplatsen. I sin
helhet har gatan en längd af omkring
3,500 fot. Norr om Storgatan gå
A- och Kungsgatorna. Den förra,
som fortfarande är under
omregle-ring och ännu egentligen endast till
sin närmast ån belägna del fått sin
rätta riktning, utgår från den plats der
förr lilla Stångebro varit belägen
samt går i flere krökningar förbi
Landskyrkogården och Landstorgets
norra sida samt vidare förbi
Dom-kyrkogården och derefter under
namn af Hundebersgatan*) till
kreatursförsälj ningsplatsen Wallén,
hvilken senare gata bildar den
ofvannämnda utskjutande spetsen.
Med sina krökningar uppgår längden
tillsammans till omkring 4,500 fot.

*) Denna gata har äfven blifvit kallad Humble- eller Humlebergsgatan
såsom man velat påstå efter de humlegårdar, som här varit belägna eller enligt en
äldre förf. af ordet Humble, hvilket skulle betyda höfding. Gatan tros af
nämde förf. havfa hört till ett höfdingasäte. Som gatan erhållit sitt namn af deri
förr här belägna gården Hundaberg, torde namnet Hundebergsgatan vara det
rätta. Gården Hundæberg omtalas år 1309 såsom såld af kyrkoherden Magnus

i Qvistbro till sin slägtinge Knut Stubbe för 50 mark. Onder 1600-talet ansågs
Hundeberg såsom en utanför staden belägen by, hvilken dock beboddes af
borgerskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free