- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
367

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Stadens utseende - Folkmängd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linköping.

Linköpi ng. 367

Kungsgatan, som utgår från stadens
hamn och tager slut vid
Tornbygatan, har en längd af 2,650 fot.
Söder om Storgatan äro Ny- och
Drottninggatorna belägna. Nygatan går
förbi Magasins- eller
Spanmålstor-get samt Trädgårds- och
Hospitalstorgen. Den slutar i ungefarlig
höjd med östra sidan af det vid
borggårdeu belägna slottet men
kommer att möta Storgatan vid gamla
Vestertull, i händelse den utdrages
rakt fram. Drottninggatan
genomgår i rak linea i det närmaste stadens
hela längd. I samma riktning som
dessa finnas äfven ett par mindre
gator. Hufvudgatorna
sammanbindas af rätvinkligt anlagda
tvärgator, af hvilka en del genomgår
stadens hela bredd (omkr. 2,200 fot).
Förutom ofvannämde gator hafva
de öfriga följande namn:
Apotekare-, Badstugu-, Barfote-, Barnhems-,
Bokbindare-, Bokhållare-,
Borgmästare-, Galgboms-, Kattbrunns-,
Kloster*, Lo-, "Nyqvarns-, Repslagare-,
S:t Kors-, Snickare-, Sydvestra torg-,
Sydöstra torg-ellerTannefors-, Södra
Jerntorgs-, S. Kyrko-, Tornby-,
Trädgårds-, Watten-, Vestra torg-,
Östra Kyrko-, och Ö Torggatan. Af
dessa komma de oregelbundet
gående Badstugu-, S:t Kors-, och
Galg-bomsgatorna, större delen af
Tanne-fors-, och återstående delen af
Trädgårdsgatan enligt nya
gatureglèrin-gen att öfverbyggas. Staden är
fördelad i fyra qvarter: S:t Pers
i nordvest, S:t Lars i nordost, S:t
Kors i sydvest ochTannefors i
sydost, och stöta de olika qvarteren
tillsammans vid Stortorget.
Stadsplanen upptager med sina tomter
hvilka 1870 voro 345, hvaraf 13
obebyggda (mot 270 hus och
tomter år 1854), samt torg och gator
en areal af 553 qv. ref. eller 99
tunnland. Staden tillhörande jord och
lägenheter höllo 1870 enligt
lands-höfdingeembetets berättelse 7,175
qv. ref, hvaraf 5,294 åker och äng,
det öfriga betesmark. Enligt Ge-

deralstabens Topografiska afdelnings
uppgifter, utgifna 1876, är arealen,
land och vatten 0,0719 qv. mil och
land utan vatten 1,664 tunnl. =9,320
qv.-ref. Af djur framfödas 205
hästar, 64 oxar, 3 tjurar, 140 kor,
15 ungnöt, 36 får och 329 får.
Enligt nyligen utkommen förordning
få icke svinkreatur numera
uppfödas inom staden. Stadsjorden är
dels sjelfegande, arf och egen samt
frälse, dels donerad krono, hvarför
afgift erlägges till kronan eller
Wadstena krigsmanshus eller f. d.
hospitalet eller som är anslagen till
löner, utarrenderad mot afgift eller
underlagd gästgifveriet, dels skatte,
alltsammans från 1813 uppskattad
till 12 och från 1816 till 181/.
mantal. Taxeringsvärdet’ uppgick år
1874 till 7,698,700 kronor, hvaraf
608,200 för jordbruksfastighet, det
öfriga för hus och tomter.
Bevillningen uppgick samma år till 22,422
kronor.

Linköpings folkmängd var år
1754: omkring 2000, 1785: 2853,
1790: 2463,1795: 2901,1800: 2680,
1810: 2969,1820: 3415,1830: 3960,
1840: 4767, 1850: 5240,1861: 6306,
1870: 7257, på 2006 hushåll 1871:
7558,1872: 7798,1873: 7946 hvaraf
3500 män och 4446 qvinnor, 1874:
8117 och den siste decemb. 1875:8132,
hvaraf 3557 män och 4575 qvinnor.
Under sistnämnda år föddes 118
mankön och 98 qvinkön, hvaraf 23
oäkta. Dödfödda 9. Döde 99
mankön och 88 qvink. Inflyttade: 350
mankön och 441 qvink. Utflyttade
354 mankön, 451 qvinkön.
Föröfrigt hafva under samma år 54
äktenskap blifvit upplösta genom
döden hvaraf 37 genom mannens och
17 genom hustruns frånfälle. Vigde
16 par.

År 1664 innehade Linköping det
27:de rummet bland rikets städer,
1735 och 1810 det 29:desamt 1848
det 21:a inom tredje klassen. För
närvarande är staden i afseende å
folkmängden den 15:de i ordningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free